Stark kritik mot enkät om självmordstankar

Enkäten "Frågor om skäl att leva" skickades ut till tusen slumpvis utvalda personer i Sverige för drygt en vecka sedan. Men den borde, enligt kritiker, ha föregåtts av intervjuer eller information i media på grund av det känsliga innehållet. Av tusen personer beräknas drygt en procent må psykiskt dåligt varför risken att den hamnar hos en sådan person är stor.
- Har man paranoida tankar, mår psykiskt dåligt eller är inne i en depression så kan man tolka detta som att nu är de mig på spåren, nu är det dags att göra något, berättar Gunnar Ahnlund som är specialistläkare i psykiatri och verksam inom Norrköpings kommun och på Kullbergska sjukhuset i Katrineholm.

Utan vetenskapligt värde
De formuleringar som används i enkäten brukar användas i en nära kontakt i samtal med en patient. Men det finns de som anser att sådana formuleringar inte ens ska användas i kontakt med patienter som har självmordstankar.
- Om det är någon som har självmord i tankarna så använder man en omvänd formulering, för att hålla den kvar i livet, berättar Lennart Brimstedt, chefsöverläkare inom psykiatricentrum i Norrköping. Enkäten tycker han känns lite rå och förklarar att han inte är vän med sådana metoder på grund av att de inte brukar ge många svar. Ahnlund tror inte heller att enkäten har något vetenskapligt värde.
- Får man något utfall så säger det absolut ingenting. Det kräver mycket mer sofistikerade metoder för att få fram ett resultat med vetenskapligt värde, förklarar han.

Provocerande frågor
"Vare sig Du har funderat på det eller inte, är vi intresserade av att veta vilka skäl Du har att inte vilja ta livet av dig." Så lyder inledningen i instruktionen. Frågorna som följer kan upplevas både som chockerande och svårbegripliga.
- Det här är helt främmande för normalt sofistikerat tänkande. Folk i allmänhet kan inte i poäng uttrycka varför man ska leva eller dö. Den är dessutom uttryckt på dålig svenska och på ett krångligt svårbegripligt sätt, varje fråga är så irrelevant, konstaterar Ahnlund.
Enkäten består av fyra sidor med olika frågor och uppgifter. På den näst sista sidan skall man poängsätta en rad påståenden om varför man inte begått självmord. Punkt 26 som lyder "Jag är feg och har inte mod att göra det" upprör både Brimstedt och Ahnlund. Båda konstaterar att det är en provocerande fråga som nog ger upphov till bestörtning och chockartade känslor.

Oförstående upphovsmän
Bakom enkäten står Eugen Dobrov, ST-läkare (specialist tjänstgörande läkare) i psykiatri och Lars-Håkan Thorell, docent i experimentell psykiatri vid Hälsouniversitetet i Linköping.
- Undersökningen går ut på att få fram livsbejakande aspekter, berättar Dobrov och kan inte förstå att enkäten chockerar eller upprör. Den är utförd efter redan utförda undersökningar i USA, Canada och Australien. Där har den inte haft någon uppvisad oroväckande effekt hävdar Dobrov och förnekar helt att den skulle vara provokativ.
- Jag vet att den inte är provocerande, inte mer än din artikel, konstaterar han.

Svåra att få tag på
Trots att Dobrov förnekar att enkäten kan resultera i oroväckande känslor uppmanar man på första sidan att den som blir oroad ska kontakta någon av upphovsmännen. De var trots detta mycket svåra att få tag på. Under den gångna veckan har Lars-Håkan Thorell varit på semester och Eugen Dobrov bytte avdelning utan att meddela landstingets växel.