Området där den nya moderna stadsdelen Inre hamnen ska växa fram ska genomgå arkeologiska undersökningar innan byggkranarna tar över.
Förundersökningarna här på Saltängssidan, på den norra kajen, är uppdelade på två stora områden: 16 000 respektive 31 000 kvadratmeter. Upphandling om vem eller vilka som får uppdraget pågår.
Ann-Charlott Feldt är arkeolog vid Östergötland museum. Hon är en av dem som hoppas få gräva här. Inför det har hon tittat på vad som hänt i de här kvarteren. Det är framför allt 1600-talet och 1700-talet som kan träda fram här.
I hamnområdet låg det typisk utkantsbebyggelse, sjöbodar och verkstäder där hantverkarna ofta bodde i samma byggnad, en trappa upp. Under 1700-talet låg rasp- och spinnhuset här. Det var en arbetsinrättning dit både män och kvinnor kunde dömas.
Här fanns även ett brännvinsbränneri och ett skeppsvarv med en skeppsdocka som sträckte sig in i kvarteret.
– När man kommer från Saltängsbron, kvarteret Gubben, Renströmmen, Stenhuset - de kvarteren är de fina, de nya. Men när man kommer längre ut är tomterna väldigt små. Det är enklare folk som bor här, långt ut, säger Ann-Charlott Feldt.
Men längre upp på land byggde hertig Johan av Östergötland Johannisborg, ett slott som också skulle fungera som en befästningsanläggning, med en stjärnformig vallgrav.
Slottet, som började byggas 1614, skulle vakta inloppet till Norrköping, men blev inget lyckat projekt. Enligt den kulturhistoriska utredning av Saltängen som Stiftelsen Kulturmiljövård gjort förföll byggnadsprojektet redan under 1600-talet. Dödsstöten blev när ryssarna brände ner slottet 1719. I dag står bara porttornet kvar.
På 1800-talet anlades ett gasverk i hamnen, en av de industrier som lämnat förorenad mark efter sig, vilket kan försvåra de arkeologiska utgrävningarna.
Skeppsdockan fanns kvar så sent som på 1900-talet, berättar Ann-Charlott Feldt. Något som också bröt den i dag släta markytan i hamnområdet var ett vattendrag som gick från Johannisborgs slott och delade sig på väg ner mot Motala ström, så det bildades en holme. Lillån kunde passeras via en bro nära kajkanten, Jungfrubron.
Marinarkeologer som dykt utanför kajkanten har skickat prov från fynd av trävirke för årsringsdatering. Andra fynd är rödgods, från 1600-talet och framåt, kritpipor och äldre tegel.