Sprutan livsviktig för Ellen
Blodmätaren håller koll på blodsockret och måste användas flera gånger om dagen
Foto: Forsby Jan
Allt fler svenska barn får diabetes, vilket ställer stora krav på familjen, men också på skolan och dess personal.
Ellen Färm, 23 år, är en av många som levt med diabetes hela livet.Vi fick träffa Ellen Färm som fick diagnosen diabetes typ 1 när hon bara var 2 år gammal. Anledningen till att någon får diabetes typ 1 är fortfarande okänd men i Ellens fall tros det bero på försvagat immunförsvar vid födseln. Ellen och hennes familj fick veta att barn med diabetes knappt kunde äta något sött alls vilket resulterade i att hon var hela 8 år gammal när hon fick äta sin första godisbit. Kunde smitta
- Kunskapen och vården kring diabetes har utvecklats väldigt mycket och numera känner jag inte att min sjukdom påverkar min vardag eller hindrar mig från att leva mitt liv fullt ut. Det var jobbigare när jag var liten och andra barn trodde det kunde smitta. De ville inte vara nära mig och retade mig för att jag var tvungen att ta sprutor flera gånger per dag. Det tog också ett tag innan jag fick det insulin som passade mig bäst och kunde anpassa kosten efter mitt eget behov, berätta hon. Idag utbildas alla lärare om diabetes för att veta hur de ska hantera ett barn vars blodsocker skjutit i höjden eller ligger alldeles för lågt. Stödet och informationen från skolan har varit till stor hjälp under Ellens skoltid. Hon anser ändå att lärare kan informera och prata med andra barn så att de vet vad det handlar om och vad som sker när någon blir sjuk. Om klasskamraterna vet vad sjukdomen handlar om väcker det mer nyfikenhet än elaka kommentarer, tror hon.Vägrar acceptera
- Under tonåren börjar funderingarna kring alla biverkningar som sjukdomen kan föra med sig på grund av alla sprutor man tar, förklarar Ellen. - Biverkningar så som blindhet, skador på nervsystemet, resistens mot själva insulinet är skrämmande och många även om risken för dem inte alltid är så stor. Det ledde till att jag på grund av alla förändringar i kroppen revolterarade lite grann och slutade "sköta mig".Ellen vägrade acceptera sin sjukdom, åt mat med mycket socker i, tog inte regelbundna blodprov och struntade i att ta sina sprutor i tid. Att missköta sin diabetes kan snabbt leda till att blodsockret åker uppochned vilket kan leda till allvarliga biverkningar.Kan leda till döden
Trots allt detta har Ellen aldrig haft några allvarliga komplikationer och lärt sig att leva med sjukdomen. Det finns dock en hel del saker att tänka på varje dag när man har diabetes. Det kan vara allt ifrån att insulinet måste injeceras i områden på kroppen där det finns gott om fettceller eftersom det inte får komma direkt in i blodet, vilket i värsta fall kan leda till döden. Bubblor
Det gäller också att tänka på att inte ta sprutor på ett och samma ställe varje gång för att insulinet kan samlas i fettet och bli till bubblor. Sen kan minsta knuff eller slag göra att bubblan spricker och allt insulin som samlats upp tas upp av kroppen på en gång.- Det hände en gång när jag spelade fotboll för något år sedan, jag fick ett slag i magen och allt insulin som samlats upp där gick ut i blodet vilket ledde till att jag helt enkelt tuppade av, berättar Ellen med ett leende. Hon arbetar idag på Posten men även som make up artist när tillfället ges. Hon tycker att hennes liv påverkas allt mindre av sjukdomen.- Jag tror absolut att man en dag kommer hitta ett botemedel eller åtminstonde ett sätt att förebygga diabetes, kanske inte under min livsstid. Diabetes är en del av mitt liv men det är absolut inte hela mitt liv och inte heller något som styr mina val eller det jag vill göra.
p Diabetes eller sockersjuka är en gemensam beteckning för flera ämnesomsättningssjukdomar som innebär att omsättningen av olika näringsämnen, bland annat socker, inte sker på ett normalt sätt.p Vanligtvis talar man om två typer av diabetes: typ 1 diabetes och typ 2 diabetes.Typ 1 diabetes är en kronisk sjukdom som ska behandlas fyra gånger om dagen med insulininjektioner. Sjukdomen utvecklas för att bukspottkörteln slutat producera insulin på grund av en autoimmun reaktion. Detta är en reaktion som innebär att kroppen har bildat antikroppar mot sina egna celler. När bukspottkörteln inte kan producera tillräckligt med insulin kan socker och andra näringsämnen inte tas upp i cellerna i kroppen som vanligt.Typ 2 diabetes är en beteckning för flera sjukdomar med olika orsaker och av olika svårighetsgrad. Hos vissa är förmågan att producera insulin nedsatt, medan känsligheten för insulin i muskel- och fettceller är nedsatt hos andra. Många klarar sig med att äta sunt och överviktiga kan ofta må mycket bättre bara genom att gå ner i vikt. Andra måste behandlas med tabletter som får bukspottkörteln att producera mer insulin, eller som ökar känsligheten för insulin. p Det är många fler som utvecklar typ 2 diabetes än typ 1 diabetes. Andra beteckningar för sjukdomen är åldersdiabetes men typ 2 diabetes är den vanligaste benämningen.p Symptomen på diabetes är normalt extrem törst, socker i urinen, en kroppslukt av aceton, tillsammans med trötthet och stor viktminskning under kort tid. Typ 1 diabetes drabbar vanligtvis personer under 40 år. Källa/www.alltomdiabetes.se
Så jobbar vi med nyheter