Sveriges radio Ekot rapporterade nyligen att en majoritet av de nästan 200 kommuner som svarat på en enkät upplever att personalen i äldreomsorgen behöver bättre kunskaper i svenska. Språksvårigheterna kan till exempel leda till missförstånd, bristande dokumentation och svårigheter att förstå vårdtagarna. Samma problem finns i Norrköping.
– För att över tid lyckas bemanna så har man sänkt kraven och fått en andel av medarbetarna som har svårigheter att bemästra svenska språket, säger Magnus Johansson, vård- och omsorgsdirektör.
För att höja språkkompetensen har man därför beslutat att införa språktester vid nyrekrytering. Testerna kommer att gälla alla som ska jobba inom äldrevård eller med personer med funktionsnedsättningar, dock inte när det gäller rekrytering till sommarjobb. Sara Witén betonar att språktesterna inte ska användas som ett urvalsverktyg.
Är det inte lättare att välja en person som redan har bra kunskaper i svenska?
– Absolut. Vi har ju vår önskelista så att säga, att man ska vara utbildad och uppfylla grundläggande krav i språket, men vi måste ju anpassa oss till hur den tillgängliga arbetskraften ser ut. Och där finns en verklighet att de som söker sig till oss, eller jobbar hos oss, inte uppfyller de här kraven.
Du ser inget kontroversiellt med det?
– Nej absolut inte. Det här har mer eller mindre exploderat, det är väldigt många kommuner som använder sig av det här. Men det som är ett mantra hos oss är att det måste vara kopplat till åtgärder. Det måste finnas en tanke med att vi gör de här testerna och det är viktigt att de som blir rekryterade tycker att det är bra och förstår varför man genomgår ett språktest.
För att förbättra kunskaperna hos de som redan är anställda startar kommunen i vår en språkförstärkande utbildning med inriktning mot vård och omsorg för de som har behov av det. Kommunen gör även ett omtag med att utbilda språkombud. Det är ett koncept som går ut på att utbilda ett antal medarbetare i att coacha sina kollegor i svenska.
– Målsättningen är att ha minst ett språkombud på varje arbetsplats. Det är inte bara personer med annat modersmål än svenska som behöver stöttning utan det finns även andra som behöver stöd kring dokumentation exempelvis, säger Sara Witén.