Stenkastning, smällare och livsfarliga tjuvåkningar utanpå vagnarna.
Buss- och spårvagnsförare i Norrköping har haft en tuff vinter. Frustration, ilska och en känsla av ett allmänt hårdare klimat människor emellan har fått många anställda att vilja dra i nödbromsen.
43-årige Damir Merdzic är fackombud på Kommunal, anställd av Transdev, och har under 20 års tid på nära håll kunnat följa utvecklingen inom Norrköpings lokaltrafik.
Han vittnar om en olustig situation, men tycker inte alls att slaget är förlorat.
– Det är inget krig vi ska utkämpa. Jag är tvärtom övertygad om att vi kan lösa det här tillsammans, säger han.
Tidigare den här veckan rapporterade vi om oroligheter kring ändhållplatsen i Klockaretorpet, där incidenterna var så alarmerande att Östgötatrafiken under några timmars tid valde att stoppa trafiken genom stadsdelen.
– Det var ingen bra lösning, men helt nödvändig ur ett säkerhetsperspektiv, sa Mattias Näsström, trafikoperativ chef vid Östgötatrafiken till Folkbladet.
I måndags diskuterades händelserna i Klockaretorpet. På mötet fanns representanter från Östgötatrafiken, polisen och Hyresbostäder.
Damir Merdzic säger sig ha sett det mesta under sina år som förare och påpekar att buset kring bussar och spårvagnar inte är något nytt fenomen.
– Nej, detta har pågått från och till under de senaste 15-20 åren, menar han.
Enligt Merdzic är det främst barn i yngre tonåren som syns mest i samband med incidenterna kring lokaltrafiken.
– Min bild är att det är barn 12-15 år som ställer till oredan och det kan sluta med riktigt allvarliga situationer om vi inte får stopp på det här.
I ordet "vi" inkluderar han polis, soc, hyresvärdar och, inte minst, vuxenvärlden.
– Egentligen ligger ansvaret på föräldrar och samhället. De här unga har oftast inte något konsekvenstänkande. Jag har själv försökt köra vuxensnack med dem, men det är inte lätt, suckar Damir Merdzic.
Men att det är en rak kommunikation som gäller, det är han övertygad om. Med förenade krafter ska dåliga beteenden kunna brytas.
Att helt enkelt stoppa drabbade linjer tror han inte på.
– Nej, det löser inga problem.
Han poängterar att han gillar sitt yrke och inte känner olust inför att köra spårvagn ens i de utsatta områdena av Norrköping.
– Det är ett kul jobb. Vi har folk här som jobbat som förare i 40 år. Då kan det väl inte vara så dåligt ändå? undrar han.