Spärrad patientjournal innebär risk

- Att spärra sin journal innebär att vårdpersonalen inte får en heltäckande bild av patienten, och kan påverka resultatet av den vård som patienten får, säger Martin Magnusson, chefläkare vid landstinget i Östergötland.

I början av året blev det känt att Sverige ska få en sammanhållen journalföring - Nationella databasen. Detta blåstes upp stort i media, och många oroade sig över att kommuner, landsting och privata vårdgivare skulle dela information, och att obehöriga lättare skulle få tillgång till patientjournaler. Resultatet blev att fler började spärra sina patientjournaler i Östergötland.

- Bara i år har drygt 300 personer spärrat sina journaler. Tidigare år kanske det har varit något enstaka, men i år har det exploderat, säger Veronica Fäldt, administratör i landstingets spärrhantering.

Östergötlands landsting, som anslöt sig till den nya databasen i början av mars, har sedan länge haft ett system där behörig vårdpersonal i länet kan läsa patienters journaler. Något som enligt Martin Magnusson bidragit till att patienter kunnat få säkrare vård.

- Vi har länge strävat efter att ha ett nationellt samordnat journalsystem för att kunna säkra vården ytterligare. När en patient, som behandlats av många olika vårdgivare, söker vård är det en trygget både för patient och läkare att ha tillgång till patientens hela sjukdomshistoria, säger Martin Magnusson.

LarsÅke Pettersson, personuppgiftsombud för landstinget i Östergötland, menar att bristen på information tidigare bidrog till en osäker vård.

- Patienter hann dö innnan vårdgivarna fick tag på deras journaler, säger han.

Martin Magnusson tycker att många spärrar sina journaler i onödan - till följd av okunskap.

- Det verkar som om folk tror att vem som helst kan gå in och läsa. För det första måste man ha en vårdrelation med patienten, för det andra måste man ha patientens tillstånd innan man tar del av journalföring som rör andra verksamheter, säger Martin Magnusson.

Istället för att spärra journaler tycker Martin Magnusson att personer som känner oro ska begära ut loggar.

- Allt loggas, varje sök på en person registreras. På så vis kan den som är orolig se om någon obehörig gått in och tittat i patientjournalen, säger han.

Vid ett nödläge kan sjukvården häva en spärr. Men det tar ändå tid att få fram information som spärrats.

- Den är en krånglig procedur. Både att spärra och häva en spärr, säger Veronica Fäldt och förklarar att landstinget först måste kontakta alla inblandade vårdgivare och be dem spärra.

Eftersom det fortfarande inte går att göra digitalt måste de skära bort andra klinikers information genom att scanna in patientens journal på nytt.

- När en patient vill häva en spärr måste informationen återställas. Det kan ta tid, säger hon.