Både Finspångs och Söderköpings kommun har tagit beslut att lägga ner de studieförberedande programmen (natur, ekonomi och samhäll) på gymnasieskolorna Bergska respektive Nyströmska. Planerna har lett till protester, men besluten är tagna och gäller i nuläget.
Det handlar om sammanlagt 67 elever som sökt till Nyströmska och Bergska och som preliminärt är antagna till de här programmen som ska stängas ner. Det kommer naturligtvis att påverka söktrycket mot den större ort som ligger i anslutning till dessa kommuner: nämligen Norrköping.
Det här har föranlett oppositionsrådet i Norrköping Christian Widlund (C) att i en interpellation fråga styret i Norrköping hur det här kommer att påverka gymnasieskolorna i Norrköping.
– Även om de här besluten inte är något som vi i Norrköping har möjlighet att påverka, så har det ju ändå en effekt på skolorna här, säger han och fortsätter:
– Jag ville få en klarhet i hur det påverkar oss i Norrköping och gymnasieskolorna.
I utbildningsnämndens svar framkommer att när det gäller natur görs bedömningen att det finns tillräckligt många lediga platser. Däremot kommer troligen inte platserna när det gäller elever som valt samhälls- och ekonomiprogrammen som förstaval att räcka.
Ordförande för utbildningsnämnden, Ingrid Cassel (M), skriver i sitt svar: "Det kommer det troligen inte att göra framåt heller, om inte någon gymnasieskola utökar antalet platser."
Det kan också komma att påverka de Norrköpingselever som kommit in på sina preliminära förstaval på ekonomi- och samhälls-programmen i Norrköping. I svaret står "osäkerhetsfaktorn för eleverna har ökat i och med att det tillkommit fler elever, men den fanns även innan."
Ingrid Cassel är dock inte alltför orolig när vi når henne på tisdagsförmiddagen.
– Jag ser ju positivt på om de kommer till oss för sina studier. Sedan är det ju en senare fråga om vi hamnar i situationen att vi har för få platser, hur vi kan få det att fungera, säger Ingrid Cassel.
– Vi har ju dessutom ett nyskrivet avtal för hela Östergötland om att kommunerna ska samarbeta och öppna upp för andra kommuners gymnasieelever.
En lösning skulle kunna handla om att öka antalet elever på vissa program.
– Vi arbetar ju med delningstalet 28 (antal elever per klass) men på gymnasiet så kan ju rektorerna ibland gå upp lite högre för att få det att fungera, säger Ingrid Cassel som tror att det kommer att gå att lösa:
– Nu är det omval för eleverna i maj med slutligt besked i juni och då får vi se vilken situation vi har och om utbildningskontoret kan bemöta det. Eller om vi måste ta ett politiskt beslut, vi får ju vara beredda att titta på det då.
Christian Widlund är dock fortfarande lite oroad.
– Jag är nöjd med svaret men reagerar över att det inte finns tillräckligt med platser. Jag tänker att våra skolpolitiker, men även vi andra gruppledare, får fundera på hur vi hanterar om det uppstår brist på vissa program, säger han.
– Sedan undrar man ju om det här är något man är medveten om i de här kommunerna.
För att få en full bild om behoven får vi alltså vänta till juni när svaren kommer på omvalen på vårbetygen. I dessa sökningar är eleverna i Finspång och Söderköping medvetna om läget, så det kan se lite annorlunda ut då.