Sökte psykhjälp - skickades hem
Den 17-åriga flickan som igår häktades för mordet på sin mamma har mått psykiskt dåligt i flera år.- Flickan har sökt hjälp i 2,5 års tid och nästan inte fått någon hjälp alls, säger hennes morbror. Jag skyller på den obefintliga vården att det här har inträffat.
På väg till häktningsförhandlingarna. Senare under tisdagen häktades 17-åringen för mordet på sin mamma. Nu anklagar 17-åringens morbror den bristfälliga psykvården för dådet: "Flickan har sökt hjälp i 2,5 år utan att få någon", säger han till Folkbladet. FOTO: BJÖRN PERSSON/WIGHSNEWS
Foto:
- Vården fungerar inte i det här landet. Man skickar inte hem någon med brutet ben och säger kom tillbaka om 14 dagar, då kanske vi har tid. Men så går det till inom psykvården, säger morbrodern.
- Jag är arg och desperat. Det går tydligen inte att få hjälp när man har psykiska problem.
Efter att ha fått veta att de inte skulle få mer hjälp i Stockholm sade systern upp sig, sålde villan och letade en ny bostad i södra Sverige för att börja ett nytt liv, för att få lugn och ro och tid för dottern. I augusti i fjol flyttade de till huset på Vikbolandet. Nu skulle de klara sig själva.
Ensamt barn
Morbrodern beskriver 17-åringen som ett språkbegåvat och ensamt barn, som haft svårt att få vänner och var mobbad för att hon var duktig i skolan. I Norrköping påbörjade flickan en utbildning men orkade inte fullfölja den utan hoppade av.
Morbrodern försöker nu förstå det tragiska som hänt, att flickan tagit livet av sin egen mor.
- För mig är det obegripligt.
Det har snarare funnits en rädsla för att flickan skulle skada sig själv. Morbrodern tror inte att det som hänt varit överlagt, utan att de båda mått dåligt och att situationen blivit desperat.
"Jag tycker synd om henne"
Morbroderns tankar går nu till flickan.
- Det finns ingen som helst tagg i hjärtat. Jag tycker bara synd om henne.
- Jag har försökt få kontakt med henne för att tala om att "vi älskar dig och trots vad som hänt, hör av dig så fort du orkar".
Systerdottern sitter häktad med restriktioner och får inte ha kontakt med omvärlden.
- Hon måste må fruktansvärt dåligt. Jag tror inte att det gick upp för henne vad hon gjort förrän efter flera timmar. Ensam i världen, sitta häktad och ingen att prata med. Min syster var den enda hon hade - förutom mig, på avstånd.
- Jag skyller på den obefintliga vården att det här har inträffat, säger morbrodern.
- Det finns inte ord nog för att fördöma psykvården i Sverige, säger han och menar att nu måste politikerna se till att vården får bättre resurser.
Så jobbar vi med nyheter