Socialarbetare slår larm om ungdomars experiment med droger
Drogmissbruket bland ungdomar har kanske inte ökat. Men det har fått andra, farliga former. Idag handlar det mer än tidigare om blandmissbruk, och om experiment med olika mixar av droger. - Och det finns en desperation i missbruket, som inte fanns tidigare, säger socialsekreteraren Helena Eckard.
Lena Jörgensen: - De som fortsätter är också de, som är minst rädda om sig själva.
Foto: Forsby Jan
I blandmissbruket ingår tabletter mot värk, ångest och annat, som fås på recept på apoteket. Möjligen kan detta också ge dem sken av vara mer "legitima". De kan ju förekomma lite varstans i hushållen. Som en moderna tiders katalysator fungerar Internet. Förutom möjligheten att där direkt beställa det ena eller andra så utbyts det erfarenheter via olika chat-sajter på nätet. - Där kan man dela med sig av sina upplevelser, säger Helena Eckard. Det blir som en hets, där man tipsas om det eller det. Och sedan man kanske provar sig fram till det, som man tycker passar en. Knarkdebuten brukar gå till på ungefär samma sätt, och oftast väl på någon tillställning. Det är då inga främmande människor som lockar en att prova, utan folk man nära känner och väl också litar på. Destruktiva sätt
- De som då mår bäst av drogen, det är ofta de som mår sämst i den normala tillvaron, säger Ian Lindqvist. - Och de som fortsätter är också de, som är minst rädda om sig själva, säger Lena Jörgensen. De kan också komma att använda droger på väldigt destruktiva sätt. - Ofta är det de, som är väldigt likgiltiga för sin egen framtid, säger Helena Eckard. - De tycker att de inte har någon framtid, det är ingen idé att göra nåt, man får ändå aldrig något jobb. Det är beklämmande, hur många ungdomar ser på framtiden. Efterhand glider vårt samtal över till mer övergripande ämnen, till moderna samhällsförhållanden som kan ligga bakom sådant som drogmissbruk och främlingskap i tillvaron. Den alltmer segregerade värld, som ungdomar lever i. De allt större klyftorna mellan vuxenvärld och ungdomsvärld. All den vilsenhet som finns inte bara hos ungdomarna, utan också hos så många vuxna. Innanför fasaden
Det gäller, får vi veta, att se innanför fasaden som många ungdomar bär på. Se att de verkligen är väldigt, väldigt unga. Vad kan då socialförvaltningen göra när polis, skola eller annan har upptäckt att någon minderårig (under 18 år) tydligen tar knark? Kontakt med vårdnadshavarna är ju givet. Sedan beror det på, hurpass oroliga föräldrarna är. De kan ju anse, att det här bara var en engångsföreteelse (vilket det ju också kan vara) och att det inte behövs någon insats från samhällets sida. Annars finns till exempel stödsamtal och urinprovstagning. Det finns också förändringsarbetare, som kan gå in i en besvärlig skolsituation och hjälpa personen/familjen under längre tid. En yttersta åtgärd är tvångsplaceringar, som det alltså blivit fler av. Det är mycket kostsamt, och pressar socialnämndens budget mot underskott. Narkotika är farligt. Men det finns ju också en annan, än mer använd och synnerligen uppskattad "drog", som kan vara synnerligen farlig också den: Alkoholen. Inte nog med att alkoholen ligger bakom de flesta fall av misshandel m m. För faktum är att även knarkdebuten oftast sker under - alkoholpåverkan. - I synnerhet när det gäller ungdomar, säger Ian Lindqvist. Man kan nog säga att ingen prövar rökheroin förrän man fått i sig låt oss säga tre starköl. Och så alkoholen
I allt nödvändigt tal om knarkets farlighet ska man därför, som förälder, verkligen inte glömma bort alkoholen. Och man kan inte, som så många tror, hjälpa sina tonåringar genom att lära dem att "dricka rätt". Låta dem dricka i varje fall "lite lagom", inom ramen för hemmiljön. - De som sedan dricker mest är i allmänhet de, som "lärt sig dricka" av sina föräldrar. Ungdomar ska helt enkelt inte dricka alkohol, förrän de är 20! säger Helena Eckard.
Så jobbar vi med nyheter