Förutom kedjesnoken var även Lovisa Hägglund från Kolmårdens djurpark och Therese Eklöf från Visualiseringscenter inbjudna. Sophia Jarl från Moderaterna tog tillfället i akt och bjöd in sig själv för att hålla presskonferens om sina idéer om nya grepp inom skolan.
– Ja, det stämmer. Hon ringde och frågade ifall hon fick komma eftersom hon ville ha barn med på sin presskonferens, säger Maria Svalin, rektor på Villastadsskolan.
Barnen fick också bland annat lära sig en del om djurs skelett. För det ändamålet hade Lovisa Häggström tagit med sig skallar från knubbsäl, vildsvin och tiger som eleverna fick titta och känna på. Lovisa Häggström berättade att man sparar ben, skallar och skelettdelar när djur dör på Kolmårdens djurpark.
– Det gör vi för att man kan lära sig mycket när man studerar dom.
Therese Eklöf som är vd på Visualiseringscenter visar en bild på en björn och berättar att hon skurit ryggen av björnen så att man kan se hur den ser ut inuti.
– Har ni skurit ryggen av en björn? frågar en elev förskräckt.
– Nej, inte på riktigt. Vi har fotograferat en björn med röntgen så att vi kan ta bort olika skikt från bilden. Då kan vi se delar så här inuti kroppen, säger Therese Eklöf.
Sophia Jarl som själv är lärare i naturvetenskapliga ämnen menar att skolan måste lämna 1800-talet där eleverna bara sitter still i en skolbänk.
– I Sverige har vi har tappat i de naturvetenskapliga ämnena och matematik. Vi måste höja nivån. Det är viktigt för konkurrenskraften på den globala marknaden.
Hon pratar om tre l; lyssna, lära och leda och presenterar fem förslag som utgår från naturvetenskapen, men poängterar att dessa även kan appliceras på andra områden.
Sophia Jarl tycker att lärarna är bra och viktiga som pedagoger, men att bra miljöer ofta saknas och menar att besök på företag, lantbruk i naturen och så vidare därför är en viktig del i lärandet. Att ha långsiktiga projekt tycker hon också är viktigt.
– Varför inte adoptera en ko? Ett arbete som löper över nio år - från ettan till nian.
Sophia Jarl vill också utveckla labbmiljön, öka fortbildningen för lärarna, öka den fysiska aktiviteten och att låta eleverna utveckla sina talanger bättre än vad som sker idag.
Vad allt det här om det genomförs kommer att kosta kan hon inte riktigt svara på utan menar att det mesta kan finansieras genom en omfördelning av pengar inom skolan, genom att man tar pengar från administrativa delar och fördelar ut dessa till de delar med lite resurser.
– Om vi inte satsar i skolan får vi satsa i sociala utgifter när barnen blivit vuxna.
Maria Svalin tycker att man både som elev och lärare ibland kan behöva åka någon annanstans.
– Det hon säger går inte stick i stäv mot läroplanen. Lärarna är duktiga, men fortbildning behövs.
Att man inte jobbar på det sätt som här föreslås redan idag menar Maria Svalin främst beror på att resurser saknas och säger att det inte finns några pengar som man skulle kunna omfördela.
– Grundpengen per elev är för låg. Vi kan inte åka på många saker. När skolmaten och städningen är betald är det inte mycket kvar att göra saker för.