Sedan 2017 pågår ett stort omställningsarbete på Eon. Målet är att sälja 100 procent återvunnen och förnyelsebar energi till 2025. Det ser man ut att lyckas med.
Men även om kolen och oljan fasas ut, och alla pannor producerar förnyelsebar energi, kommer kraftverken fortfarande släppa ut stora mängder växthusgaser.
Därför sätts nu ett nytt mål upp: Netto noll växthusgasutsläpp till 2035.
– Vi har sedan 2017 en målsättning att all energi som vi säljer ska vara återvunnen eller förnybar till 2025. Där har vi arbetat väldigt hårt och gör stora framsteg. Idag har vi en 35-procentig minskning av växthusgasutsläpp jämfört med 2017. Men nu ser vi att målet vi satte till 2025 inte räcker. Vi har inte råd med de utsläppen heller, säger Carina Tollmar.
Det största utmaningen för att klara målet stavas: plast.
60 procent av bränslet som eldas i Eon-pannorna idag är hushållssopor och avfall från företag. Avfallet innehåller stora mängder plast. Av de 240 kiloton koldioxidekvivalenter som släpptes ut från Händelöverket 2021 kom mer än 90 procent från plast.
Ett första steg för att åtgärda plastutsläppen blir att skicka utsorterad plast från 20 ton avfall från Eon-anläggningar i Sverige till Tyskland. Där ska det utredas, dels för att få mer kunskap om materialet, men också för att ta reda på hur Eon-pannorna kan anpassas för att klara av mindre plast (pannorna är specificerade efter avfallsmixen, så om man skulle plocka bort plasten skulle nya pannor behövas).
Dessutom vill man undersöka teknik som kan filtrera bort koldioxid från skorstensröken. Man ska även titta över hur man prissätter sina tjänster. Det kan exempelvis bli dyrare att lämna in avfall med mycket plast.
Men för att helt klara målet krävs att fler aktörer agerar, och en attitydförändring i samhället, menar Björn Persson, regionchef, Eon.
– Vi ska göra vad vi kan för att dra vårt strå till stacken och hantera den plast som trots allt kommer till oss. Men vi kan inte göra hela läxan själva. Hela värdekedjan i samhället, från producent till konsument, måste steppa upp, säger Björn Persson.
Är det realistiskt att tro att det här målet kommer klaras?
– Det finns inget att välja på. Vi måste sätta det här målet, säger Carina Tollmar som trots utmaningen låter hoppfull:
– Om man tittar bakåt ser man hur himla snabbt saker förändras. Idag har Sverige netto noll-mål till 2045, för bara något år sedan var det satt till 2050. Det händer så mycket grejer hela tiden. Teknikutvecklingen går superfort. Ta koldioxiduppfångningen till exempel, den tekniken kommer utvecklas massor.
En sista fråga – är Eons kraftverk hotat av annan energiproduktion som har ett uppsving just nu, till exempel solkraft?
– Nej. Det är klart att man skulle kunna ha el-eldad värmeproduktion, eller bara elda med flis. Men att elda avfall är energiåtervinning och löser ett stort samhällsproblem. Om vi inte eldar avfallet, var gör vi av det då? Problemet handlar egentligen inte om oss, utan om samhället i stort. Vad gör samhället för att bli av med avfallet?, säger Björn Persson.
– Vi kommer också få ett ökat elbehov i framtiden, så vi kommer behöva använda oss av fler energikällor. Sol och vind är dessutom beroende av väder, då är det viktigt att ha ett stabilt basutbud som våra kraftverk ger, säger Carina Tollmar.