Antennen ska ta emot väder- och klimatdata från en satellit som sköts upp i fredags.
Den nya satelliten skickar mycket mer detaljrika data än den gamla, till nytta för både forskning och väderprognoser.
Globen sattes upp för 30 år sedan på SMHI:s tak och innanför den snurrade många år en väderradar, som håller koll på var och hur mycket det regnar eller snöar. Men för några år sedan flyttades radarn till en bättre placering längre söder ut i Östergötland, och sedan dess innehåller globen en satellitantenn för att ta emot data från en klimat- och vädersatellit.
Nu behöver utrustningen i globen bytas igen. Denna gång är orsaken att en helt ny observationssatellit skickats upp från USA och för att ta emot dess signal måste antennen bytas mot en ny. Och för att inte störa mottagningen för mycket byter SMHI samtidigt ut den gamla globen mot en ny i ett annat material.
Priset på den nya antennen är runt 2.5 miljoner kronor, men till det kommer betydande kostnader för att få ta del av och kunna bearbeta satellitens data.
- Den nya satelliten skickar mycket bättre data än den gamla, säger Anna Geidne som ansvarar för att data kommer till användning i landet via mottagningsutrustningen på SMHI.
Satelliten skickar data för till nytta för klimatforskning, men även dagligt prognosmakande av meteorologerna. Meteorologerna analyserar satellitbilder liknade dem man redan i dag kan se på SMHI:s hemsida. Men de nya bilderna kommer att bli mycket bättre. Anna Geidne berättar också att den nya satelliten har en kanal som har ett mycket bättre mörkerseende än den gamla.
- Den kommer att kunna känna av även mycket svaga ljuskällor vilket innebär att det går att upptäcka saker som i normala fall bara syns på dagen, som snö och is. Detta med enbart månljuset som ljuskälla, säger hon.
Förhoppningen är också att satellitens många nya kanaler, kanaler som framförallt tidigare använts för forskning, ska förbättra underlaget för både väder- och klimatprognoser.
För forskningen är den förbättrade upplösningen till stor nytta när klimatforskarna ska studera förändringar kring jordens poler; Arktis och Antarktis.
Satelliten är, precis som de gamla, en polär satellit, vilket innebär att den snurrar runt jordklotet i en bana nära polerna, en resa som tar 100 minuter. Geostationära satelliter befinner sig däremot, som namnet antyder, alltid över samma plats på jordytan. Dessa satelliter används bland annat för kommunikation, men också för väder- och klimatobservationer. Antennen på jorden är för dessa satelliter alltid riktad åt samma håll. För att följa signalen från en polär satellit måste antennen på jorden hela tiden röra sig.
011-200 447