Sommaren hade precis börjat när det skedde ett dubbelmord i stadsdelen Hageby i Norrköping. Det blev snabbt tydligt att morden var kopplade till den gängkriminaliteten. Bara två dagar senare infördes i Hageby Sveriges första säkerhetszon av polisen efter att den nya lagstiftningen kommit på plats.
I två veckor var den i kraft och eftersom det var första gången den användes har det varit stort intresse kring det här, även nationellt. Under sommaren och hösten har också en utvärdering gjorts av säkerhetszonen i Hageby av lokalpolisområde Norrköping.
– Det är viktigt att vi drar nytta av de erfarenheter vi har gjort, och att vi också kan dela våra erfarenheter inom Polismyndigheten, säger lokalpolisområdeschef Frida Braf i en kommentar.
– Vi har lärt oss mycket om arbetssätt och utformning av en säkerhetszon men samtidigt så var det här den första säkerhetszonen i Sverige och det har funnits begränsat med data att jämföra med,
Nu har alltså den 86-sidiga rapporten blivit tillgänglig för allmänheten. Här kan bland mycket annat utläsas att det under de två veckorna gjordes 380 kroppsvisitationer samt 44 husrannsakningar i bilar. Man påträffade inga skjutvapen eller sprängmedel men beslagtog en mindre mängd narkotika samt en kniv. Inget av dessa beslag kan dock kopplas till den kriminella nätverksmiljön.
Vi frågar Annika Granath, kommunpolis i Norrköping om hur hon ser på utvärderingen av säkerhetszonen.
– Det har varit väldigt intressant att göra den här utvärderingen. Vi har kommit fram till att vi egentligen inte ser några mätbara effekter av det när det gäller brottslighet eller om vi har försvårat för grov våldsbrottslighet och så, förklarar Annika Granath.
– Däremot upplever vi att de boende uppskattade att vi var där i större omfattning än vi kanske varit tidigare. Alla blev väldigt fint bemötta av de boende.
Är det inte väldigt svårt att bedöma effekten eftersom man inte vet hur det skulle ha blivit utan en säkerhetszon?
– Jo, exakt. Och det är därför jag lägger till det där med "mätbar effekt". Det är ju supersvårt. Men man kan se att forskningen visar att man kan försvåra för kriminella och deras beteende genom att vara där. Sedan skulle man väl egentligen behöva vara mer uthållig än två veckor om vi vill få ett förändrat beteende hos de kriminella mer långsiktigt, säger Annika Granath.
Hon nämner också att det blir ännu svårare att bedöma exakt hur effektiv mot nya våldsutbrott säkerhetszonen var med tanke på hur det sett ut tidigare i Norrköping.
– Historiskt är vår problembild komplicerad och vi har ofta sett att det gått en tid efter framförallt mord innan nästa grova våldsbrott sker så det är svårt att säga. Sedan har ju de kriminella tagit del av allt vi berättat medialt om hur vi skulle jobba i området och då kommer man ju inte dit med vapen, tror Annika Granath.
– De kriminella är inte dumma.
Är det här något ni kan tänka er att ta till igen om det blir en liknande situation?
– Ja, lagstödet finns ju så vi bedömer ju utifrån de olika lägesbilder vi får och vad vi tror skulle ge bäst effekt för att förebygga brott och bidra till tryggheten, säger Annika Granath.
– Vi vill göra allt vi kan för att medborgarna här inte ska bli utsatta för det här.