I slutet av juli arbetade Andreas Karlsson sin sista dag på Skogsgläntans förskola i Ljunga. Tre månader tidigare hade han sagt upp sig i protest. I flera år har han känt sig besviken på politikers tomma löften att satsa på barnomsorgen.
– Det gnälls mycket, men jag ville markera mot politikerna att jag menar allvar. Att säga upp mig och byta kommun är den makt man har i samhället. Annars känns mycket som en skendemokrati, trots löften om mer pengar till vård, skola och omsorg så ser man inga förbättringar, säger Andreas Karlsson.
Situationen har förändrats under hans år i förskoleverksamheten, framför allt har barngrupperna blivit större. Personaltätheten på pappret kan uppges vara 2,8 personal på en avdelning, men i praktiken är siffran lägre, menar Andreas.
– Det kanske är några timmar om dagen som alla jobbar, men det är raster, möten och andra arbetsuppgifter som man hela tiden måste göra. Har man 22 barn på en eller två personal i fyra eller fem rum så kan man omöjligt hålla koll på alla.
– Mellan nio och elva brukar man vara så många att vi kan dela upp barnen i grupper, men man skulle gärna vilja kunna göra det oftare.
När någon i personalen är sjuk eller borta av annan anledning blir situationen lätt ohållbar.
– När verksamheten är som den är planerad att vara fungerar allt bra, säger han. Men det är svårt att få tag i vikarier. Arbetsledaren kan sitta och ringa 20-30 personer, men får inte tag i en enda vikarie. Få i vikariepoolen verkar vilja jobba en bit utanför stan.
Egentligen är Andreas Karlsson utbildad mellanstadielärare, men när han fick sin examen 2006 fanns inga jobb inom skolan.
– Då stod jag med en dyr utbildning, men blev arbetslös direkt.
Flyttlasset gick från Finspång till Norrköping. I början av 2008 fick han jobb på Skogsgläntan – men efter en tid sades alla upp som inte hade tillsvidareanställning.
– Man blir lätt lite bitter. Hur många vill jobba då, om man blir behandlad så? Men min chef tyckte att jag var så bra så hon ryckte i mig å fort hon fick chansen. Så jag kom tillbaka.
Andreas Karlsson berättar att han har trivts bra med chefer, kollegor, barn och föräldrar.
– Jag har haft turen att ha bra chefer och kritiserar inte dem, utan sparkar mot dem högre upp som inte ger tillräckliga resurser. Mina chefer har gjort vad de har kunnat.
– Jag har också stormtrivts med att jobba med yngre barn. Det tråkiga är att det är så mycket barn och att man inte kan tillgodose allas behov. Det är mycket stress och det smittar lätt av sig på barnen, och en del barn är mer känsliga än andra för det, säger han.
Vad kommer du att sakna från Skogsgläntan och Norrköping?
– Underbara kollegor, barn och föräldrar. Jag gillar att fotografera och är väldigt förtjust i Norrköping med vackra Motala Ström och närheten till skogarna och Kolmården.
Vad vill du säga till Norrköpings politiker?
– Idag råder det en konkurrenssituation. Jag tycker att man borde titta på vad de kommuner gör som lyckats bättre att behålla sina utbildade pedagoger. Se hur grannkommunen Linköping gör. En kollega som flyttade dit fick 5 000 kr mer. Lönerna ligger betydligt lägre i Norrköping.
För en vecka sedan gick flyttlasset till Örebro, där Andras Karlsson börjar jobba på en ny förskola nu på måndag. Förhoppningen är att situationen ska vara bättre där.
– Jag hoppas på bättre politiker. I Norrköping klagar man alltid på att det är en fattig kommun. Men Örebro är en progressiv kommun som växer mycket. Det är en rikare kommun, och förhoppningsvis ger förskolan mer resurser, säger han.