Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

"Slopandet av kdn innebär utveckling av demokratin"

NORRKÖPING
Att bara säga att kommundelsnämnderna ska avvecklas, det ger fel associationer - hävdar kommunfullmäktiges ordförande Ulla Petterson Carvalho.
- Det här handlar om att utveckla demokratin. Att skapa en direktkoppling mellan medborgarna och fullmäktige, kommunens högsta beslutande organ.
- I dag är kommunens organisation jätteotydlig, säger hon.

Ulla Petterson Carvalho, kommunfullmäktiges ordförande sedan 1994, är kommunalpolitisk veteran. Kommunalråd 1988-91, mångårig ledamot av kommunstyrelsen, fritidsnämndens ordförande en gång i världen, ledamot av kommunfullmäktige sedan 70-talet...
FOTO: ROBERT SVENSSON

Ulla Petterson Carvalho, kommunfullmäktiges ordförande sedan 1994, är kommunalpolitisk veteran. Kommunalråd 1988-91, mångårig ledamot av kommunstyrelsen, fritidsnämndens ordförande en gång i världen, ledamot av kommunfullmäktige sedan 70-talet... FOTO: ROBERT SVENSSON

Foto:

Norrköping2001-12-15 00:00
Att många upprörts över att kommundelsnämnderna ska bort har framgått. Men det finns ju också argument emot dem, och även en stor politisk majoritet för att slopa dem.
Ulla Petterson Carvalho säger att var sak har sin tid, kommundelsnämnderna var nog bra när de infördes.
Men faktum är att hon inte heller då, år 1988, riktigt tillhörde entusiasterna.
- Jag satt med i referensgruppen för försöken med kommundelsnämnder i Eneby och Skärblacka från 1984. Faktiskt så visade utvärderingen då, att det demokratiska inflytandet för medborgarna inte hade ökat med kommundelsnämnderna.

<b>Inte riktigt med</b>
Ändå beslöts att bygga ut kommundelsnämnderna över hela Norrköping. Och därvid har det sedan också förblivit, låt vara att gränsdragningarna ändrats genom åren.
- Själv var jag bara för kommundelsnämnder i ytterområdena, säger Ulla Petterson Carvalho. Majoriteten i partiet tryckte väldigt starkt på demokratiaspekten. Men själv har jag aldrig riktigt köpt det argumentet.
- Det är visserligen helt klart att kommundelsnämnderna lett till ett ökat politiskt engagemang bland partierna och bland de förtroendevalda själva. Men för allmänheten... nej, det är en helt annan sak.
Undersökningar har också visat på förvånansvärt lågt stöd för kommundelsnämnderna bland allmänheten.

<b>Oklart ansvar</b>
- Vi har haft en jätteotydlig organisation i Norrköping, säger Ulla Petterson Carvalho. Varken beställar-utförarmodellen eller kommundelsnämnderna har varit fullt genomförda, Det har blivit varken hackat eller malet.
Ofta har det varit svårt att veta, var ansvaret legat. Ulla Petersson Carvalho blev själv så sent som häromdagen svaret skyldig på frågan från en högt uppsatt person i Rådhuset, om vem som egentligen svarar för ungdomsfrågorna i kommunen.
- Det finns ju ingen politisk nämnd, ingen kontaktperson, ingen tjänsteman...
Och vad har nu allt detta med kommundelsnämnderna att göra? Jo, kommunens organisation har varit spretig. Ansvaret har varit så utspritt, att det ofta inte funnits någon ansvarig att peka ut.

<b>Bli raka rör</b>
Nu ska man införa centrala verksamhetsnämnder igen. Ansvaret för skola, barnomsorg, äldreomsorg ska inte längre ligga spritt i alla möjliga riktningar. Och det ska bli mer raka rör mellan medborgarna och deras högsta beslutande kommunala organ.
Kärnan, som Ulla Petterson Carvalho helt och fullt bejakar, är att kommunfullmäktiges roll ska stärkas. Fullmäktige ska tillsätta utskott, där dess ledamöter tar plats. Geografiska utskott, men också utskott för enskilda frågor - i vissa fall tillfälliga utskott.

<b>Mellanled bort</b>
Beslutanderätt kan delegeras till utskotten men då, på grund av kommunallagen, endast gälla fullmäktigeledamöterna där. Vilket dock inte hindrar att andra också ska kunna knytas dit, som då även kunna ha inflytande.
Med kommundelsnämnderna försvinner ett mellanled mellan medborgarna och kommunfullmäktige.
- Som jag ser det är inte huvudsaken för medborgarna om det är staten, kommunen eller vem det nu är som är huvudman. Utan att man får den service man behöver, och att man vet vart man ska vända sig.
Därför tror Ulla Petterson Carvalho också starkt på att medborgarkontoren utvecklas. Att de sprids mer över kommunen, att de blir samlingspunkter.
Kommunfullmäktiges roll stärks alltså, och med det kraven på ledamöterna. I dag kan det väl vara fullt möjligt att så att säga bara sitta av uppdraget - men i framtiden kommer större krav att ställas, ansvaret för ledamöterna att bli större.
- Och då måste det också bli bättre arbetsvillkor för dessa fritidspolitiker, påpekar Ulla Petterson Carvalho.

<b>Helhetssyn</b>
Hon talar mycket om helhetssyn, om att "ta på sig fullmäktigeglasögon". Medan däremot kommundelsnämnderna uppmuntrat en tendens att se bara till den egna kommundelen.
Som framgått av debatten finns en del invändningar mot hur frågan hanterats inom socialdemokratin i Norrköping. Många är nu djupt besvikna.
- Jag förstår dem helt, kommundelsnämnderna har varit allt för dem, säger Ulla Petterson Carvalho.
- Men jag hoppas de ska kunna lyfta blicken och se till kommunen som helhet. Det här handlar om en utveckling av demokratin.
Det beror på
Arbetarekommunen har sagt att antalet förtroendemän ska förbli minst lika många som nu. Några sådana löften vågar dock inte Ulla Petterson Carvalho avge.
- Nej, det kan man inte säga, det beror på hur det hela utformas, säger hon.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om