Slappare högskola beror på dålig ekonomi

Enligt Högskoleverkets rapport som släpptes på torsdagen tycker fyra av tio högskolestudenter att deras heltidsutbildning inte motsvarar en heltidssysselsättning. Skillnaden mellan olika program är stor. Studenter på Campus Norrköping vet varför.
- Det beror på den dåliga ekonomin, säger Jessica Gustafsson.

Jessica Gustafsson och Linn Malm som pluggar genusvetenskap diskuterar olika utbildningars krav med Erik Samuelsson och Ronald Carrion som ska bli civilingenjörer. Foto: Janne Forsby

Jessica Gustafsson och Linn Malm som pluggar genusvetenskap diskuterar olika utbildningars krav med Erik Samuelsson och Ronald Carrion som ska bli civilingenjörer. Foto: Janne Forsby

Foto:

NORRKÖPING2007-04-20 06:00
Läkare, tandläkare, apotekare, sjuksköterskor och civilingenjörer är några av de utbildningsgrupper som upplever en tuff studietakt. Däremot upplever runt hälften av studenterna inom humaniora- och samhällsutbildningarna att deras utbildning på helfart bara kräver mellan 20 och 30 timmar i veckan.
- Vi har för lite lektionstid, säger Jessica Gustafsson som pluggar genusvetenskap.
Hon får medhåll av sin kurskamrat Linn Malm som tycker att de få lektioner de har, ungefär tre i veckan på två timmar var, är för korta.
- Det är klart att man kan läsa massor självständigt om man vill, säger Jessica, studierna blir ju vad man gör dem till.

Hinner jobba
Innan kursens början trodde Linn att det skulle vara mycket tuffare än vad det är. Nu när hon kommit in i tempot har hon bestämt sig för att skaffa ett extrajobb. Jessica har redan ett extrajobb.
- Jag är kontaktperson till en tjej, säger Jessica som även om hon har tid att jobba inte tycker att de har det för lätt.
Erik Samuelsson och Ronald Carrion studerar elektronikdesign som är en civilingenjörsutbildning. För dem ser fritiden annorlunda ut.
- Det skulle inte funka att jobba vid sidan om, säger Ronald, det finns ingen tid. Vi har alltid något att göra, känner oss alltid stressade. Även helgerna går åt till plugg.
Erik tror att skillnaden mellan olika utbildningar beror på att kurserna har olika upplägg.
- Det går inte att säga att det är lättare för samhällsstudenter, de måste ju lägga tid på att analysera och sånt vid sidan av skolarbetet medan vi måste räkna uppgifter, säger Erik.

Höja prislappen
Jessica, Linn, Erik och Ronald menar att den låga studieinsatsen bland humanister och samhällsvetare beror på en bristande ekonomi som resulterat i allt färre lektionstillfällen. Lars Holberg är informationsdirektör på Linköpings Universitet och han håller med.
- Ska vi lyckas lösa problemet med att det blir slappare i skolan behöver prislapparna höjas på utbildningarna, då är det särskilt humaniora och samhällsvetenskapen jag menar, säger han.
Lars berättar att LiU sedan årsskiftet arbetar med att försöka göra arbetsinsatsen mera jämn mellan olika utbildningar. Rapporten som kom igår kommer inte att påverka ytterligare.
- Vi tycker det är bra att Högskoleverket gör sådana rapporter men vi har redan identifierat problemen och börjat arbetet. Nu är det viktigt att vi reser frågan om resurser.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om