Många gånger under Norr-köpings nu nära 170-åriga folkskolehistoria har det ropats ut att barnexplosionen i stan fordrar nya skolhusbyggen. Värst var det kanske de sista decennierna av 1800-talet. Ofta var det så att klasserna tvingades läsa i skift. När den moderna Kristinaskolan togs i bruk 1883 täcktes ett stort behov. Då ansågs också viktigt att satsa på slöjdundervisning.
Som dagens debatt
I en arbetets stad som Norrköping, där en stor del av folkskolans elever skulle komma att försörja sig genom sina händers arbete, var det nödvändigt. Slöjden var förberedelse så att de inte skulle komma ut i livet med tummen mitt i hand. Pedagogerna tyckte att folkskolan inte skulle satsa allt för hårt på intellektuellt kunskapsinhämtande och höll med om slöjden. Det var ju nästan som det låter i dag i skoldebatten. För att fullfölja de här idéerna inrymdes på den nya skolans vind en stor slöjdsal. Här blev Kristinaskolan främst i stan.
Pojkar och flickor gick ju i åtskilliga decennier i skilda klassrum.
Skolorna skulle helst också byggas så att pojkar och flickor fick var sin sida om huset att leka på under rasterna. Stadsarkitekten Carl Theodor Malm ritade så att det blev på det viset också.
Sparkrav på skolan
De båda världskrigen med sina stränga vintrar ställde till stora sparkrav på förbrukning av ved, kol och koks, vilket var bränslet i alla skolors kaminer och kakelugnar. De otäckt kalla krigsvintrarna på 1940-talet orsakade sådan brist på bränsle att skolor stängdes en eller ett par veckor. Skolsalar med endast en kakelugn blev långt ifrån tillräckligt uppvärmda. Eleverna fick ofta sitta med ytterkläderna på.
En första skoltandpoliklinik inrymdes så småningom också i den nya Kristinaskolan. Man upptäckte en bit in på 1900-talet att elevernas tandhälsa var mycket dålig så därför inreddes en klinik på nedre botten inom gaveln mot Nygatan. Karies florerade kraftigt på grund av att tandborstning ofta saknades helt eller att familjen endast hade en stor tandborste för alla.
Borren stannade
1914 öppnade kliniken och efterhand jobbade tre tandläkare med att borra och fylla i tänder hos elever från stans alla skolor. Många elever kände sig mycket plågade av att utsättas för detta. Spårvagnen gick utanför gaveln där kliniken låg och den "tog" ibland elektriciteten från borren så att den stannade nere i tandroten. En del föräldrar tyckte synd om barnen och fejkade intyg om att privattandläkare skötte deras tänder. På så sätt slapp de utsättas för skoltandvårdens plågor.
- Vem går du hos? Gubben, Halta eller Lotta, frågade barnen varandra på 1930-talet.
Från öppna fönster till Kristinaskolans salar hördes i senare decennier ljuva ljud från musik- och sångövningar, vilket upptog stora delar av skolan. Kristinaskolan fick som andra skolor under åren och decennierna andra innehåll och verksamheter i takt med att det byggdes nya storskolor i nya stadsdelar.
De bort mot 150 år gamla skolhusen står fyllda av minnen. Trots att det gick hett till ibland kan det med stolthet pekas på skolan där man gick i så många år.
Och sällan vågar någon föreslå rivning av dem. Skolan här heter numera Kulturskolan och där har många år varit hemvist för De Geergymnasiets estetiska linjer.