Skolkrisen förvånar inte honom
Politiker och tjänstemän pratar om anpassning till minskat elevunderlag när skolorna tvingas spara.- Nu handlar det inte längre bara om någon anpassning, säger Jörgen Svensson, vice ordförande i Lärarförbundet i Norrköping. Till största delen handlar det om rena besparingar och nedskärningar.
- Det är säkert inte lätt att vara politiker och tvingas prioritera, säger Jörgen Svensson, vice ordförande i Lärarförbundet i Norrköping. Foto: Janne Forsby (011-200 464) janne.forsby@folkbladet.se
Foto:
- Alla verkar tagna på sängen, elever, föräldrar, lärare och politiker, säger Jörgen Svensson. Men vi har pratat med kommunen och varnat för den här situationen i flera år. Då tyckte både politiker och tjänstemän att vi överdrev.
Nu måste skolorna spara 35 miljoner i år. Kommunen tittar samtidigt på varför en del skolor går med så stort underskott.
- Förklaringen är enkel, säger Jörgen Svensson. Visst, en del chefer kanske kunde gjort ett bättre jobb. Men i grunden handlar det om för lite pengar från början. Rektorerna står inför valet att hålla budget och bryta mot skollagen, eller följa lagen och inte klara budget.
- Jag tror de flesta underskott härrör från samma dilemma. "Nu måste vi sätta till det här stödet för den här eleven". Enligt skollagen är man skyldig att ge elever särskilt stöd när de är i behov av det. Skolorna har helt enkelt för lite pengar från början. Och det är elever med stora behov som kommer i kläm.
180 tjänster bort
Drygt 90 tjänster, de flesta lärare, ska bort under 2005.
- Och eftersom det inte hinner hända så mycket nu under vårterminen kommer det istället att bli det dubbla i höst, säger Jörgen Svensson. 180 tjänster. Man säger att det är de obehöriga lärarna som ska försvinna, men gör inte de ett jobb i dag då? Om de försvinner måste ju någon annan göra deras jobb. Och om man minskar ner på de personliga assistenterna måste någon göra deras jobb. Vem ska då hjälpa en elev som till exempel är blind?
När klasserna blir större och lärarna färre blir kvaliteten i undervisningen sämre.
- Pedagogiskt kanske det inte finns en absolut negativ konsekvens av att öka klasserna. Det behöver inte bli en katastrof. Men forskning visar att mindre klasser gynnar framförallt de minsta eleverna och de elever som behöver extra stöd.
- Samtidigt ska man vara medveten om att stora klasser gör det svårare att individualisera undervisningen så som politikerna vill. Det finns en ökad risk för katederundervisning.
Bryter mot lagen
Inför valet 2002 räknade Lärarförbundet ut att det i snitt skulle krävas 10 000 kronor mer per elev för att hamna på samma nivå som på 1980-talet.
- Resurserna har minskat så mycket sedan 1980-talet att skolorna i dag inte klarar att följa lagen. Studiestödet har man av besparingsskäl plockat bort på flera skolor, bara för att ta ett exempel.
Jörgen Svensson menar att de föreslagna besparingarna kommer att leda till sämre arbetsmiljö. Både för lärarna och barnen. Många oroliga lärare har hört av sig till Lärarförbundet.
- Problemet är ju att det inte är en hel skola eller en hel klass som försvinner. Det är några barn här och några barn där. Eftersom det inte är någon koncentrerad minskning är det inte heller lätt att göra organisatoriska förändringar. Det är helt enkelt omöjligt att göra de förändringar som kommunen efterlyser och det tror jag utbildningskontoret också förstår.
Lärarförbundet har bjudit in alla politiska partier till frukostmöte.
- På något sätt måste vi få politikerna att ta fullt ansvar för det här. Vi är oroliga att de inte förstår konsekvenserna av sina beslut.
Så jobbar vi med nyheter