"Skolhistoriskt lågvattenmärke" Lärarna: - Skolan nere i botten
Aldrig trodde vi, att vi skulle behöva uppleva en skola som når botten. Som kippar efter andan.Så skriver nu tre lärarlag på Kungsgårdsskolan till gymnasienämnden. De betecknar höstens skolstart som "ett skolhistoriskt lågvattenmärke".
Igår betecknade kommunalrådet Li Teske kritiken från lärarfacken av rekordstora klasser som "storm i ett vattenglas". Men språklärarna på Kungsgårdsskolan blåser nu än mer liv i den stormen.
De är mycket upprörda, när de nu själva går till storms mot "Norrköpings kommuns nya satsning på groteska klasstorlekar".
Klasser med 31-34 elever - i salar avsedda för 25-30 - ger ingen blomstrande skola, och heller ingen arbetsplats där folk mår bra. I stället utvecklas nu "ett sammanpressat mänskligt virrvarr".
Lärarlagen hänvisar även till ett brev, som ett av lagen skickade till kommunen för tre år sedan. Där krävdes att maxantalet elever i klasserna skulle återgå från 32 elever till tidigare gällande 30 (men borde egentligen inte få vara mer än 25). Redan här pekades också på kommunens "huvudlösa spariver".
Nu är alltså även 32-vallen på väg att sprängas. Lärarna erinrar om, hur de redan för tre år sedan tyckte, att det började gå utför. Nu vet de dessvärre också, att detta ändå "var ingenting mot vad som komma skulle".
En mörk bild målas upp - med en "opersonlig rovdrift" som möjligen har med genomströmning att göra. Men definitivt inte med genuint kunskapsinhämtande.
Kungsgårdslärarna ogillar också att det byggs in i systemet, att ett antal elever ska droppa av. "Det är inte bra med en sådan avdroppningskultur", skriver de.
<span class=Rub1>Rektorn: Jag förstår lärarna till 100 procent
<span class=Ing><B>
- Jag förstår språklärarna till hundra procent, säger Kungsgårdsskolans rektor Per-Anders Jarlborg.
- Men det är de här resurserna som vi har, och vi måste göra det bästa av dem.</B>
I klasserna tycks nu maxgränsen på 32 elever vara på väg att sprängas. Men läget är flytande, inte ens rektor kan ge klart besked om dagsläget. Eleverna hålls ju som bäst och byter program.
- Inom handel fanns det klasser för 20 elever, som ett tag var uppe i 22 eller 23. På samhällsprogrammet har det varit 33 i någon grupp.
<B>+ Men språklärarna uppger ju att de haft 34 elever i sina grupper?</B>
- Ja, om språklärarna säger det, så har de naturligtvis också haft det. Det är jobbigt just nu, men situationen kommer att sätta sig.
Fler än vanligt
Liksom andra rektorer räknar Jarlborg med, att man inom någon månad kommer att vara nere i "vettiga" klasstorlekar. Men han vitsordar, att man i år tagit in fler elever än vanligt.
När man förr om åren hållit sig till normalklasser har man sedan, efter de inledande avhoppen, stått där med mindre klasser än "nödvändigt". Det är illa, eftersom man för varje elev får minst 60.000 kr. Elever är pengar, och skolorna behöver mer pengar.
- Det är ju inte av pedagogiska skäl, som vi satt ihop så här stora klasser, utan det är givetvis ekonomin. Sedan får vi fördela resurserna utifrån var det är jobbigast.
Nu är det lite dubbelbottnat med de "överinskrivna" eleverna. Å ena sidan räknar man alltså med avhopp. Men å andra sidan vill man ju att eleverna ska trivas, och inte hoppa av. Jarlborg uttrycker rentav saken som så, att man vill behålla sina elever "till varje pris".
<B>+ Men då blir det ju för många i klasserna, så hur gör ni då?</B>
- Vi får ju pengar för eleverna. Vi kanske kan sätta in någon stödresurs i den klassen, säger Jarlborg.
- Men visst, gymnasierna har ju tvingats spara i flera år. Vi har haft en krympande ekonomi. Samtidigt är en bra skola förutsättningen för välfärden i framtiden. Så skolan är ju oerhört viktig att satsa på.
<span class=Rub1>Gymnasiechefen: Vi försöker lindra effekterna
<span class=Ing><B>
- När vi får mindre resurser får det ju effekter, säger Jan Johansson, områdeschef för kommunens gymnasieskolor.
- Som vi försöker mildra, tillägger han.</B>
Jan Johansson har tagit in uppgifter om "överinskrivningen" av elever på gymnasierna.
Av de 47 nya klasserna i årskurs ett hade, enligt senaste noteringen, åtta mer än 32 elever.
- Men ingen hade 37, som det har talats om. Det mesta är 35. Men om den situationen består även efter 15 september, då måste vi titta närmare på den.
Den dagen är brytpunkten utifrån vilken skolorna får sin tilldelning av pengar, beroende på fördelningen av elever.
En "buffert"
Jan Johansson beskriver överinskrivningen av elever som en "buffert". Det ekonomiska läget är ansträngt, med nya pågående besparingar. Samtidigt vet skolorna ännu inte exakt hur mycket pengar de får detta läsår.
Viss överinskrivning
Som "buffert" kunde man ha plockat bort ett antal lärare, för att sedan kanske sätta in dem igen. Men nu har man i stället, som en bättre modell, valt att göra viss överinskrivning av elever. En huvudtanke är då, att klasstorlekarna kommer att rätta till sig.
Jan Johansson har varit ute mycket på skolorna. Han vet mycket väl, hur lärarna har det och hur de reagerar.
- Jag har all förståelse för dem, jag tycker de gör en storartad insats. Och en del av dem säger, att de visserligen förstår den ekonomiska situationen. Men, kan de sedan säga, jag orkar inte med det här.
- Då tar jag det till mig, det måste jag göra. Man måste försöka hitta någon lösning. Men den lösningen, den ligger ju då mer på rektor.
Han konstaterar att gymnasierna på senare år fått relativt sett mindre pengar att röra sig med. Löneökningar har inte kompenserats, och ovanpå det har ibland rena sparbeting lagts.
- Sådant måste få effekter, men det får då inte bli orimliga effekter. Det går till en viss gräns men inte mer, och det måste man vara jätteobservant på, säger Jan Johansson.
<span class=Rub1>Politikern: Det krävs stora klasser
<span class=Ing><B>
- Ska man få budgeten i balans måste det bli stora klasser.
- Men det får ju inte bli in absurdum, säger gymnasienämndens ordförande Jan-Olov Öster (s).</B>
Som han påpekar så är det rektorernas sak att "ordna till så att undervisningen blir optimal".
Turbulent
Men det är, säger han också, ju väldigt turbulent på gymnasierna just nu, med alla elever som tycker att de har valt fel.
Emellertid måste ju något göras åt ekonomin, i fjol gick gymnasieskolorna back med 10 milj kr.
Men nu är det nollresultat, och inget annat, som gäller.
Kraftorden förvånar
Öster är lite förvånad över kraftorden från framför allt Lärarnas Riksförbund:
- Som gammal boxare undrar man, varför de behöver slugga så dant. Det är lite olyckligt, vi är ju betjänta av bra samarbete med dem.
Så jobbar vi med nyheter