Skogsbruket hotar tjädern
Förekomsten av tjäder har minskat i oroande grad.Det gäller Sverige som helhet. Men kanske framför allt för Kolmårdens skogar.
Det handlar om en långvarig tendens, som av flera skäl ses som klart oroande. Dels har ju tjädern sitt egenvärde, och därtill sitt höga symbolvärde. Men sammanhanget är större än så. För tjädern är också en vad man kallar paraplyart.
Med det avses att tjäderns krav på livsmiljö stämmer överens med många andra arters, bland dem då flera som är ännu mer utrotningshotade.
Bättre för fler
Alltså: Om man bättrar på livsbetingelserna för tjädern, då kommer också ett helt batteri av andra arter att få bättre betingelser.
Men omvänt - om man försämrar för tjädern, då försämrar man även för ett antal andra arter; med direkta risker för utrotning.
Från 1940-talet och fram till 1990-talets början minskade det svenska tjäderbeståndet med 70 procent. Den trenden har sedan fortsatt i både Sverige och Finland, medan däremot en viss uppgång för tjädern under samma tid kunnat noteras i Ryssland.
Sverige är ett av de fyra länder, som hyser merparten av Europas tjädrar. Idag beräknas det finnas ca 100.000 par tjädrar i landet.
Norrköpings kommun har sedan 1993 låtit inventera tjäder på lekplatser. I de 21 spelen i Kolmården har på senare år antalet revirhävdande tuppar i genomsnitt drygt halverats.
Skogsbruket
Huvudorsaken till nedgången är ingen hemlighet. Det är sättet att bruka skogen, med systematiska avverkningar av hela bestånd i trakthyggesbruk.
Detta stör hela den ekologiska balansen. Man tar bort viktiga pusselbitar i tjäderns livsmiljö - samtidigt som man, å andra sidan, förbättrar för rovdjuren. Inte minst då räv, som har tacksam tillgång till ägg och kycklingar på hyggena
Ett annat problem för tjädern är den massiva ökningen av vildsvinsstammen, orsakad av massiv utfordring i viltvårdssyfte. Vildsvin är effektiva allätare som - med rapportens ord - "skannar av skogsmarken efter allt ätbart t ex ägg och kycklingar av tjäder".
Så jobbar vi med nyheter