"Skenäs är värre än Kumlaanstalten"
- Bland internerna är inte rymmarna populära. De förstör ju bara för oss andra så att vi får det sämre hela tiden. Johnny har suttit på Kumla och anstalten i Norrköping men allra värst är Skenäs. Ena dagen följs reglerna där strikt, nästa dag är det ingen som bryr sig.
Dömd för dråp skickades Johnny till Kumlaanstalten där han snabbt fick lära sig kriminalvårdens regler men även internernas egna. Men allra värst är Skenäs. "Där är det inte samma kontinuitet i personalens sätt mot oss, ena dagen följer de reglerna och nästa så struntar de i det", förklarar han. FOTO: SUSANNE LUNDBÄCK
Foto:
- Allmänheten tror att rymlingarna blir populära, men det är tvärt om. De förstör ju bara för oss andra. Vi får det sämre på grund av det de gjort.
Johnny har suttit både på Kumla och på anstalten i Norrköping. Han vet hur det är från insidan och ger en bild av en helt annan värld. Internerna har sina regler och vårdarna andra och det gäller att följa båda.
- Alla plitar är inte grisar men det finns de som utövar maktmissbruk, och det skapar fruktansvärda frustrationer hos internerna, förklarar han.
Interna regler
Vi träffar honom på en permission från Skenäs. En av de sista anhalterna innan han kan börja ett nytt liv.
- Jag gjorde mitt livs misstag och bestämde träff med en man som jag var skyldig pengar, säger han och tittar ner i marken.
Johnny klarade sig med ett sticksår, den andre killen klarade sig inte. Som ung förstagångsförbrytare dömdes han först till tio år för mord, men straffet ändrades efter överklagan till Hovrätten. Dömd för dråp till åtta års fängelse skickades han till Kumla. Minnet får honom att böja på nacken och skaka på huvudet.
- Jag förstår inte varför de skickade mig dit. Jag var bara 21 år gammal och hade inte tidigare stött på den tungt kriminella världen som jag fick göra nu.
Genom misstag fick han lära sig internernas egna regler. Inget toalettbesök nattetid är en av många. På Kumla finns inte toaletter på rummen och efter låsningen klockan kvart i åtta på kvällen måste internerna ringa på personal. Nattetid plockas narkotika och mobiltelefoner fram och om personal närmar sig så förstörs allt snabbt.
- Kommer det sedan fram att något gått till spillo för att någon behövt gå på toaletten blir det inte roligt, förklarar Johnny.
Beväpnad personal inte bra
Efter sommarens debatt om olästa brev och mobiler bland de intagna har restriktionerna skärpts, men Johnny tror att internera alltid kommer att få tag på det de vill.
- Plitarna är inte mer än människor. Man är ju inte dum när man ser en ung student som har tunga studieskulder. Man får honom att ta ett litet kliv över vad han får och inte får, sedan är det bara att spinna på, förklarar Johnny och är inte alls överraskad över att vapen kom in den vägen till Tony Olsson.
Men han tror inte att beväpnad personal förhindrar liknande fritagningar.
- Har någon med sig maskingevär är det för att använda dem om det behövs. Att personalen har vapen skulle bara leda till eldstrid, säger han.
Alla brev öppnades
Under hans tid på Kumla öppnades alla breven och vissa fotostatkopierades. Så kom personalen på ett planerat rån på en värdetransport. Men det är inte bara internernas kontakt med yttervärlden som skapar problem. Trots att det på Kumla inte skulle finnas pengar spelas det om pengar.
- Och den som inte har pengar att ge blir skyldig det dubbla beloppet. Annars kommer det snart ett kort på hans familj för att tala om att man kan komma åt hans fru och barn.
Det kunde innebära att någon under sin nästa permission tvingades skaffa fram pengar.
Under ett år och en månad var Johnny kvar på Kumla, men sedan kraschade hans värld.
- Det var så mycket i mitt liv så jag valde självisolering och det var nog min räddning. Det gjorde att jag kom till Norrköping.
Där kunde han börja studera och gå till en terapeut för att bearbeta sitt liv. Men att ta tag i sitt liv som intern är inte den enklaste vägen.
- Framför allt inte nu när de drar ner på allt. Då får man slåss för att få gå på terapi trots att det hjälper mig att ta tag i mitt liv och inse vad som gått fel, säger han upprört.
Outbildad personal
En av kriminalvårdens stora problem idag tror han är att allt för många av kriminalvårdens personal är outbildade.
- De vågar inte ta diskussioner med tungt kriminella utan säger bara nej utan någon förklaring varför. Trots Kumla och Norrköping så tycker jag att Skenäs är värst. Där finns narkotika och personalens arbtessätt är ostrukturerat och utan kontinuitet, förklarar han
Avsaknaden av utbildad personal som kan lyssna och avläsa skapar frustration och ilska bland de intagna som fortsätter att kämpa för sitt och ta in det de vill. Johnny har själv aldrig tagit in en mobil på någon anstalt och förklarar att han inte vill ha sitt straff förlängt.
- Jag vill inte bjuda dem på en enda dag till av mitt liv. Nu är jag snart klar här och det ska bli så skönt. De åren jag suttit inne är inte mycket jämfört med andra straff men det är tillräckligt. Inte en dag längre, konstaterar han innan han försvinner iväg för att njuta av en dags permission.
FOTNOT: Johnny heter i verkligheten någonting annat.
Så jobbar vi med nyheter