Sjukskrivningar slår rekord
NORRKÖPINGPå mindre än fyra år har försäkringskassans kostnader för sjukpenning i Norrköping fördubblats.Inte minst är det långtidssjukskrivningarna som ökar drastiskt.Räknat på nationell nivå ökar nu kostnaderna för sjukskrivningar med 25 milj kr om dagen. Var detta ska sluta är det ingen som vet.
Siffrorna är rekordhöga, trots att här överhuvud taget inte ingår de första två veckornas sjukskrivning, den står ju arbetsgivarna för. Vad det handlar om är på försäkringskassan pågående ärenden med sjuk- eller rehabiliteringspenning.
Pågående fall med upp till 28 dagars sjukskrivning har ökat från 3.006 till 4.046 från 1999 till 2001. Ökningarna är kraftiga för samtliga sjukskrivningsperioder. Så till exempel har antalet pågående fall på två år eller mer ökat från 432 till 638. Sådana tidrymder ger många sjukdagar, och höga ersättningskostnader.
Uppräkningen skulle kunna fortsätta, men det behövs knappast. Tendensen är entydig, vilka kolumner man än tittar på.
I andra sammanhang har konstaterats att sjukdomarna är särskilt relaterade till vissa arbetsplatser. Medan andra arbetsplatser har låga sjukskrivningar.
Allmänt ligger kvinnoarbetsplatser högt. Kvinnor dominerar kraftigt i sjukstatistiken. Av sammanlagt ca 14.000 fall svarar kvinnorna för nära 8.700. Det är över 60 procent.
Och kostnaderna rasar i höjden. I fjol kostade sjukpenningen svenska samhället närmare 37 miljarder.
Håller man sig enbart till Norrköping så var kostnaden där 532 milj kr, mot 457 milj kr året före. Men 1998 var motsvarande siffra 287 milj kr, och 1997 225 milj kr. Sedan dess har således mer än en fördubbling skett.
<b>Forskning pågår</b>
Utvecklingen är välkänd och Claes Revenius, länsdelschef för rehabilitering på Försäkringskassan, säger att forskning pågår.
- Uppenbarligen är det väldigt många orsaker som samverkar. Det handlar om hela samhällsutvecklingen, och om utvecklingen på arbetsmarknaden.
- Sedan har det förstås sin betydelse att befolkningen blivit äldre. En mycket stor andel är nu i 50-55-årsåldern, och det påverkar naturligtvis den här utvecklingen.
- På senare år har det kommit fram en annan typ av sjukdomar, de stressrelaterade. Det är faktiskt på de senaste två-tre åren, som det blivit så.
<b>En sådan ökning</b>
Regeringens särskilde utredare Jan Rydh konstaterade nyligen att antalet sjukskrivna längre än 365 dagar i landet från 1997 till 2001 ökat med hela 75.000 upp till 120.000, en väldig ökning.
Under de båda senaste åren har notan för sjukskrivningarna ökat med i snitt 25 milj kr dagligen. Den totala sjukfrånvaron från arbetslivet på grund av ohälsa motsvarar nu 800.000 årsarbeten. Eller, annorlunda uttryckt, 14 procent av befolkningen i arbetsför ålder.
Den ofrånkomliga frågan blir då, var det hela ska sluta.
<b>Ljus i mörkret?</b>
Claes Revenius vågar inte sia om den saken - men pekar, som ett ljus i mörkret, på att ökningen på nationell nivå i fjol i varje fall var något lägre än året före. Har möjligen ökningstakten bromsat upp något?
Men även om ökningen var mindre så var den i alla fall 19 procent. Så det är inte lätt, att finna något riktigt trösterikt i den. Den dystra utvecklingen ser ut att fortsätta.
Så jobbar vi med nyheter