Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Sjukskrivningar ökar bland kvinnor - minskar bland män

NORRKÖPING
Att kvinnor är sjukskrivna mer än män är i och för sig välkänt. Men i Östergötland gäller detta mer än på andra håll.
Och därtill: Skillnaden mellan mäns och kvinnors sjukskrivningar ökar betydligt kraftigare här i länet.
Det visar en färsk utredning. Men vad detta sedan beror på finns inga färdiga svar på.

Norrköping2002-02-15 00:00
I "Så blev 90-talet - sjukskrivningens utveckling i åtta försäkringskassor" har Lars Gunnar Engström, i samarbetet med berörda kassor varav då den i Östergötland är en, lagt fram en del jämförande material.
Det som väl mest får en att höja ögonbrynen är uppgiften att medan mäns sjukskrivning i Östergötland minskat något sedan 1996 har kvinnornas tvärtom ökat kraftigt. Skillnaden mellan utvecklingen för de båda könen är särskilt stor just i Östergötland.
Och vad beror då det på - frågar man sig naturligtvis genast.
- Jag tror man ska undvika enkla förklaringar, det skapar bara fördomar, svarar Elsy Söderberg på Försäkringskassan i Östergötland.

<b>Många faktorer</b>
- Man måste fråga sig, i vilka sammanhang sjukskrivningarna finns. Det handlar då om samhälleliga faktorer, om arbetsmarknadens utformning. Men också om ett annat yttre sammanhang som handlar om arbetsplatser, om familj, om sociala nätverk. Inom de här spektra har man problemet.
- Men vi vet idag inte var det explicit ligger, och jag tror att varje analys som hittar lösningen inom ett enda område är fel ute.
Elsy Söderberg säger att sjukskrivningarna blivit svårare att analysera. Både samhället och arbetslivet har förändrats inte så lite under 90-talet.
- I den här smältdegeln som människor är i, där uppstår sjukskrivningarna. Och då är det komplexa sammanhang som det handlar om.

<b>Vård och omsorg</b>
Vissa branscher är, som bekant, särskilt sjukdomsdrabbade. Det rör sig då mycket om vård och omsorg, om serviceyrken som städning mm. Med andra ord: Typiska kvinnoyrken.
Då kan man ju undra, hur det skulle ha varit om i stället män slitit i hemtjänst och barnomsorg - skulle då inte dessa mäns sjukskrivning ha varit lika hög som kvinnornas nu?
Sådana grovt tillyxade lekmannafrågor vill dock inte Elsy Söderberg svara på. Sådant finns det ingen forskning om, förklarar hon.
- Men helt klart är vissa yrken överrepresenterade, när det gäller sjukskrivningar. Litet inflytande på arbetsplatsen är en klar riskfaktor för ökad sjukskrivning. Sedan finns det också andra faktorer runtom. Om du är korttidsutbildad, om du har någon annan form av utsatthet.
Manssamhälle
Forskningen kring kvinnors sjukdomar är eftersatt, det råder ett slags manssamhälle även här. Kunskaper, analyser, metoder för rehabilitering osv är ofta mer avpassade för män än för kvinnor.
Andelen sjukskrivna kvinnor, som kommer tillbaka i arbete, är lägre i Östergötland än på andra håll. Inte heller här finns några färdiga svar. Men det finns, påpekar Elsy Söderberg, mycket att göra ifråga om rehabilitering och återgång till arbetslivet.
- Det krävs metoder där man bättre tar tillvara vad den sjukskrivne behöver. Annars är risken stor att man misslyckas.
Och då är vi tillbaka vid inflytandet på arbetsplatsen - som är så centralt även för hälsan.

<b>Sämre prognos</b>
- Den med små möjligheter till inflytande i jobbet har sämre prognos för återgången i arbetet efter sjukskrivning, säger Elsy Söderberg. Och det gäller då också inflytandet över den egna rehabiliteringen.
Även om utvecklingen på området trots allt går framåt verkar det i dag ändå finnas väl så många frågor som svar.
- Det är dags för diskussion om de här frågorna. säger Elsy Söderberg. Då måste vi fundera i flera dimensioner. Också över kvinnors livsvillkor, och hur kvinnors rehabilitering bör utformas.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om