Sjukfrånvaron i kommunen ökar mer än någonsin
NORRKÖPINGLångtidssjukfrånvaron bland de kommunanställda i Norrköping ökar nu allt mer dramatiskt. Från 1996 till i fjol har den mer än fördubblats. Allra värst är utvecklingen bland grundskollärarna. Där handlar det om näranog en fyrdubbling jämfört med 1996 - och en 50-procentig ökning enbart det senaste året. - Visst är det allvarligt, personalen har belastats hårt, säger verksamhetsdirektör Per-Olov Strandberg.
Långtidssjuka i grundskolan
Foto:
Det är långtidssjukskrivningarna som det här handlar om. Medan korttidsfrånvaron bara ökat rätt obetydligt, det är så att säga inte förkylningarna och maginfluensorna som är problemet.
<b>Krävt bättre</b>
Det som redovisas i kommunens statistik är antalet sjukdagar, inte personer. Därmed kan det handla om allt från fjärdedels sjukdag till hel sjukdag. Det är ju något haltande, och facken har också krävt statistik som visar antal timmar, personer, vilka enheter det handlar om.
Men tendensen kan likväl klart utläsas, och den är alarmerande. Här siffrorna område för område för långtidssjukskrivningarna, på 91 dagar och mer.
Hela kommunen: 86.021 långtidssjukdagar bland personalen år 1996, 152.876 år 1999, 207.377 år 2000. Nästan en tredubbling, och med den klart kraftigaste ökningen det senaste året (35 procent).
Grundskolor: 12.144 långtidssjukdagar år 1996, 31.036 år 1999, 46.383 år 2000. Närmare en fyrdubbling på fyra år, och en ökning med 50 procent enbart det senaste året.
Förskolor: 8.085 långtidssjukdagar år 1996, 12.529 år 1999, 19.095 år 2000. En ökning av långtidssjukskrivningarna med hela 53 procent det senaste året.
Gymnasieskolor:
3.969 långtidssjukdagar år 1996, 6.605 år 1999, 11.724 år 2000.
Hemtjänst:
14.295 långtidssjukdagar år 1996, 23.917 år 1999, 31.451 år 2000.
Äldreboende: 10.026 långtidssjukdagar år 1996, 24.480 år 1999, 30.390 år 2000.
Handikappomsorg:
2.144 långtidssjukdagar år 1996, 9.415 år 1999, 13.597 år 2000. En sexdubbling på fyra år.
Kultur och fritid:
944 långtidssjukdagar år 1996, 3.534 år 1999, 4.114 år 2000. Mer än en fördubbling på fyra år på denna sektor, som bland annat omfattar fritidsgårdar och bibliotek.
Inget av detta är ju nytt, det är "bara" så att det nu blivit ännu värre. Från Lärarförbundet har man redan tidigare sagt, att den personalsociala krisen blivit så akut att hela enheter kan tvingas att stänga.
I helt övervägande grad är det kvinnor, som går långtidssjukskrivna. Det är ju också kvinnor som helt dominerar inom de aktuella yrkesgrupperna. Där det handlar om att arbeta med människor inom äldreomsorg, på förskolor, i skolor osv. Med resurser, som krympts hela 90-talet. Färre har fått göra mer, och facken har också sedan längre varnat för den tickande bomben.
<b>Hårt belastad</b>
- Vi följer rikstendensen, och visst är det allvarligt, säger verksamhetsdirektör Per-Olov Strandberg.
- Vår personal är hårt belastad. Men man kan inte säga, att det bara är därför som sjukskrivningarna ökat. Det kan till exempel inte vara någon slump att så många av de långtidssjukskrivna är medelålders kvinnor. Som kom ut i förvärvslivet på 70-talet, som jobbat i 20-30 år och många av dem också dubbelarbetat. Nu ser man, hur kroppen gör sig gällande hos många av dem.
- Men vi frågar oss också, vad som å andra sidan uppmuntrar ett friskt beteende. Varför är somliga friska, och andra inte? Vad gör de friska, som är speciellt?
Hur man ska få bukt med utvecklingen vet inte ens verksamhetsdirektören. Det måste, säger han, handla om tålmodigt arbete där man tar en sak i taget.
- I årets budget lyckas vi i varje fall upprätthålla standarden i verksamheterna. Och kanske också öka personaltätheten på något område.
Så jobbar vi med nyheter