Sista skriket, Marcus?
NORRKÖPINGNu sjunger Anders Marcus basketkarriär på sista versen. Den kan ta slut redan i morgon i Himmelstalundshallen eller i Fryshuset på tisdag. Eller, vilket Anders förstås hoppas helst av allt, med en ren avgörande SM-final hemma i Himmelstalundshallen nästa söndag. - Det vore en kul slutpunkt på 14 år med elitbasketen, säger Anders själv.
- Jag vill inte sitta som någon invalid vid 50 års ålder, jag känner min kropp så väl vid det här laget.
- Dessutom har inte foten blivit riktigt bra efter benbrottet upp i Pontushallen 1998, tillägger Anders.
Trösten den gången var att Dolphins vann SM-guld efter fyra dramatiska finaler mot Plannja. Men det man talade mest om var Anders dramatiska benbrott i första finalen.
<b>Mardrömsmotståndare</b>
Först i fjol var han tillbaka på riktigt på den stora scenen igen. Detta efter ett oerhört kämpande.
- Jag kände att jag inte kunde sluta bara, utan att jag måste kämpa mig tillbaka för att få en dräglig tillvaro i framtiden.
Två SM-finaler har spelats. Alvik har dominerat båda.
- Ärligt talat är dagens Alvik en mardrömsmotståndare för både mig och hela laget, erkänner Anders. De stressar och spelar aggressivt, vilket har gjort att vi hamnat i foulnöd tidigt.
Senast i Fryshuset noterades Alvik för 49 straffkast, Dolphins fick 19.
- Alvik gjorde 33 poäng på straffarna, då förstår alla att så kan vi inte fortsätta att spela. Vi måste bli lättare på foten, sluta slåmed händerna utan i stället stoppa dem fysiskt med kroppen, menar Anders.
<b>Spelar mindre</b>
Han själv är ganska nöjd med sin insats, även om han spelar betydligt mindre i dag än tidigare säsonger.
- 10-12 minuter är lite för lite för min del. Vid min ålder behöver man lite tid att komma igång. Dessutom tycker jag inte vi utnyttjat vår överlägsna längd hittills, vi spelar in alldeles för lite inside. Men det beror också på att Alvik hela tiden stör oss i uppbyggnadsfasen, menar Anders.
<B>?Varför har det gått så pass trögt för er hittills i finalspelet?</B>
- Jag tror att alla är hungriga och vill vinna. Vi har också rutinen. Men när vi vann 1998 var det vi som kom underifrån, vi kände att inget kunde stoppa oss. Nu är det Alvik som har det flytet, menar Anders.
Skulle det bli förlust på söndag, vilket inte Anders egentligen vill tala om, så är det alltså med största sannolikhet slutspelat också.
-Jag får väl bli ungdomstränare. Min grabb Fredrik, 10, har börjat lira i Dolphins. Lite kanske man kan bjuda tillbaka, menar Anders.
Lite motionsspel räknar han förstår också med i framtiden.
- Man får väl leta upp någon fotbollsklubb igen. Eller vara med grabbarna i Dolphins och träna lite.
14 år - på söndag kan det vara slut.
Så jobbar vi med nyheter