Den långa kamp som tusentals Norrköpingsbor har engagerat sig i fick ett lyckligt slut. Nyligen fick småbarnspappan och egenföretagaren Siavash ”Sia” Erfanpour, 30, sitt permanenta uppehållstillstånd som han väntat på i hela sitt vuxna liv.
– På ett sätt är det här avslutat och jag vill gå vidare i livet. Jag har fått kortet som jag har längtat efter, men väntan har varit så lång att det här tar tid att smälta, säger han.
Läs mer: Juristen: Han har kämpat i extrem motvind.
Folkbladet har tidigare skrivit om ”Sia” som i tonåren kom ensam till Sverige från Iran, fick jobba för att försörja sig och boxades i klubben Akilles.
– Men jag var tvungen att välja. Jag kunde inte både träna för att bli proffs och jobba för att försörja mig. Jag var aldrig någon Zlatan, även om jag var ganska bra. Men jag hade inte kunnat försörja mig på sporten.
Våren 2014 – efter drygt tio år i Sverige – tvingades han lämna sin svenska fästmö Josephine och sin sju månader gamla dotter Eliza då han utvisades till Iran trots protester som samlade 6 500 underskrifter på Facebook.Hur reagerade du på utvisningsbeskedet?
– Det var hela min värld. Men jag intalade mig att inga garantier finns i livet, oavsett om man är svensk, amerikan eller iranier. Jag tänkte att det inte ens är säkert att man vaknar och andas på morgonen. Det perspektivet gjorde situationen lättare att hantera för mig.
Läs mer: Widars ledare: Siavash öde förtjänar att leda till nya regler.
Han berättar att det kändes skönt att dottern Eliza var i en ålder då hon inte kunde förstå allt som hände.
– Vid något tillfälle sa en myndighetsperson att jag borde ha tänkt mig för innan jag skaffade barn. Det lät som jag hade köpt en kattunge eller hundvalp som jag inte hade tid att ta hand om. Jag hade god lust att fråga om hon i så fall inte borde ha tänkt efter själv när hon skilde sig. Ska inte alla ha rätt att bilda familj?
Läs mer: Inget kunde stoppa utvisningen.
Tiden i Iran blev kort. Det tidigare hemlandet skickade honom direkt tillbaka till Sverige. När han återvände till Norrköping väntade ett varmt mottagande av hundratals människor.
– Jag är så tacksam över allt stöd jag har fått. Redan två dagar efter utvisningen var jag tillbaka i min butik, och folk kom med buketter, kort och ... det kändes som att jag hade vunnit OS.
Läs mer: IFK-stjärna stödde Sia.
Stödet betydde mycket för Sia och hans familj.
– Att vara en person, och vara respekterad, men inte tillräckligt för att få stanna ... det är väldigt svårt att förklara den känslan. Man känner sig väldigt låst. När man är på botten och människor man inte känner kommer med hemlagad hjortronsaft. Bara sådant gör att man känner: ”Ni kan utvisa mig tio gånger till. Jag kommer inte att bli ledsen.”
– Samtidigt kände jag att jag hade mer kraft då, mitt i fighten. Nu är jag ganska trött, det är konstigt, men det här är en process att ta sig igenom kanske kommer tröttheten i efterhand.
Den lilla familjen ska nu samla nya krafter – och unna sig en resa.
– Det blir ”en riktig Svenssonsemester” som min advokat säger.
Siavash arbetar i dag hårt på två olika jobb, bland annat med en kiosk som han är delägare i. Han har aldrig tidigare varit på sol- och badsemester.
– ”Vad gör man då?” har jag frågat och min sambo har svarat ”man spelar kort och badar”. Vi får se om jag får panik av att inte göra något, ler han.
– Det sjuka är att jag tror att jag kommer att förstå att jag får stanna i Sverige, först när jag lämnar landets gränser. Det kunde jag ju inte tidigare. Det här blir första resan med min familj, utan sällskap av myndigheterna.
Den kommande flygresan väcker minnen av den senaste. Den trevliga flygvärdinnan log emot alla, men blev alldeles vit i ansiktet när hon såg ”Sia”.
– Hon såg på mig som om det vore hennes sista resa. Då förstod jag hur andra måste ha sett på mig, som en samhällsfarlig person med rakat hår och handbojor.
– En av dem som eskorterade mig var väldigt erfaren. Han såg till att handbojorna låstes upp, frågade om jag behövde något att dricka och jag fick låna hans iPad att läsa Aftonbladet på. De var jätteschyssta och proffsiga. Jag höll mina känslor i schack, var lugn och visade förståelse för deras jobb.
Sommarens besked har öppnat för nya möjligheter att planera för framtiden under trygga förhållanden och Siavash funderar över vilken väg han ska välja i livet.
– Tankarna går åt två olika håll. Jag vet inte om jag ska fortsätta engagera mig i näringslivet eller om jag ska satsa på utbildning. Jag brinner för en rad frågor och skulle gärna engagera mig i politiskt.