Sedan kommunfullmäktige 1996 antog de nuvarande principerna för föreningsstödet har föreningslivet utvecklats på nya sätt, skriver kommunen i ett pressmeddelande.
Nya föreningskategorier har kommit till, de idéburna organisationernas roll har förändrats och allt fler organiserar sig även på andra sätt än inom ramen för det traditionella föreningslivet.
Målet är att översynen ska resultera i en modernisering av stödet som bland annat säkerställer tydlighet och likvärdighet.
En första kartläggning har redan gjorts och nu tas nästa steg, då man på ett tidigt stadium involverar föreningslivet i Norrköping.
– Vi vill självklart att resultatet av det här arbetet ska bli så bra som det bara är möjligt. Därför är det viktigt för oss att ha en dialog med föreningar, organisationer och andra utövare inför de förslag som ska läggas fram. Som ett led i det kommer vi att bjuda in till dialogmöten i början av nästa år för att ta reda på vilka olika behov som finns, säger Kikki Liljeblad (S), kommunalråd och ansvarig för utredningen om föreningsstöd.
– När vi nu ser över föreningsstöden gäller det samtliga aktörer i Norrköping – från föreningar som verkar inom det sociala området, t ex funktionshindersföreningar, till de inom idrott och kultur, säger Per Grundtman, projektledare.
– Mycket kommer kanske att vara sig likt utåt, men målet är att allting ska flyta på ännu smidigare för föreningarna och organisationerna i framtiden.