– I grunden ligger det att vi måste spara pengar och effektivisera det som kommunstyrelsen gör, säger kommunstyrelsens ordförande Sophia Jarl (M).
Kommunstyrelsens ram är 405 miljoner kronor. En stor del av pengarna är bundna i olika avtal. De avtalen ses nu över, vad man kan gå ur, vad som man behöver vara kvar i och vad kommunen kan göra själv. Fairtrade är en liten summa, 60 000, men lägger man ihop alla avtal som tecknats tidigare, även om alla inte är jättesummor, handlar det om mycket skattepengar, menar Jarl.
– Det här arbetet har inte gjorts tidigare, vi har inte tittat på vilka avtal som ger mycket för skattepengarna, säger Jarl.
I arbetet som görs nu har man kommit fram till att det finns ett antal avtal som man kan gå ur. En del av dem går inte att avsluta direkt, utan avslutas under fyraårsperioden. Fairtrade däremot kan kommunen lämna nu, säger Jarl.
Vad sänder det för signal? Att det inte är viktigt längre?
– Nej, vi säger inte att miljömålen inte är viktiga, men vi ser inte att vi behöver Fairtrademärkningen för att jobba med just de målen, säger Jarl som menar att kommunen kan arbeta med det här på ett annat sätt själv, i varje beslut.
I dag när en handling skrivs fram för beslut står det vad förslaget får för ekonomiska konsekvenser. Enligt Jarl tittar man nu på om man kan sätta fler rubriker, varav en kommer att vara kopplad till hållbarhet och miljö.
Så det är ingen risk att man glömmer bort det här?
– Nej, jag tycker att det varit lite mycket symbolpolitik tidigare. Det här är en sådan här typisk grej som är symbolpolitik, att man ska vara med i Fairtrade, säger Jarl som menar att det som spelar roll är vad man gör i vardagen.
Norrköping lämnar även föreningen Europakorridoren, som jobbar för tågförbindelser ut i Europa. Det innebär en besparing på 300 000 kronor. Arbetet med Ostlänken går före. Jarl talar om att koncentrera skatteresurser till det som är aktuellt och viktigast för Norrköping nu.
Fairtrade är bara början, fler avtal kommer att avslutas framöver. Jarl tycker att det tidigare varit generöst kring hur man varit med i olika föreningar och organisationer.
– Vi har inte resurser att vara med på det sättet längre, utan vi måste tajta till organisationen, så att vi i slutänden kan lägga pengar på det som vi ska åstadkomma genom det politiska programmet.