Han slog igenom i Sylvia, flyttade till Hammarby som tonåring och har sedan varit runt i ett flertal olika klubbar såväl utomlands som i Sverige.
I fjol kom återvände Maic Sema till sin hemstad igen – men sejouren i IFK Norrköping har än så länge blivit sönderryckt av skador.
Han har just gått igenom en ganska tung tid där han inte har kunnat spela och bidra på det sätt ha vill.
Nyligen gästade Sema Johannesskolan – Norrköpings kristna skola – och talade till högstadieeleverna där. Just motgångar var ett av de ämnen som togs upp.
– Vi vill att han ska inspirera våra ungdomar. Många av dem tror att livet är en dans på rosor och vi behöver någon som kan förklara hur man hanterar motgångar på rätt sätt och växer av dem, säger läraren Daniel Yalin.
Maic berättade bland annat om sin uppväxt, att han ofta var minst på planen och fick höra att han var för liten för att lyckas.
– Man har en dröm och en vilja och min dröm var att bli fotbollsproffs. Det sa jag redan som liten, men folk sa alltid att det är inget riktigt jobb. Du måste ha en plan B och göra bra ifrån dig i skolan, och det var helt rätt. Skolan är viktig och jag såg till att sköta den. Något annat jag ofta fick höra när jag spelade var att jag var för liten, men det gäller att skaka av sig sådana saker. Det kommer att komma motgångar på vägen men det gäller att vara stark och tro på sig själv för att uppnå det man vill uppnå. Det gäller att våga, våga, våga för att ta det där klivet, säger Maic.
Uppoffringar, disciplin och tro var andra saker han kom in på under den knappa timmen han talade till eleverna.
– När jag kom i upp åldern där det började bli kul att gå ut och roa sig så fick jag välja, ska jag bli fotbollsspelare eller ska jag bli discokung? Dansa kan jag men jag valde att spela fotboll. Fotboll kräver disciplin och uppoffring. Man får offra saker som är roliga, säger Sema.
Han menar att det är givande att få bryta av fotbollsvardagen med att besöka skolor och prata med ungdomar.
– Det är kul. Jag har själv varit i deras ålder och blivit inspirerad av folk som man kanske känner till eller har någon koppling till. När jag pratar med elever brukar jag alltid säga att jag har varit som er. Jag hoppas att jag kan inspirera någon i alla fall.