Sebastian ? ett litet mirakel

Den 4:e januari skulle Maria och Stefan bli föräldrar för första gången. Men vid en rutinkontroll ändrades allt.
? De upptäckte att jag hade havandeskapsförgiftning och det var farligt både för mig och Sebastian, berättar Maria hemma i vårsolen på verandan i Klockaretorpet.

Akut kejsarsnitt
Efter kontrollen lades hon omedelbart in på sjukhus. De blev informerade om att födseln måste ske tidigare men hur mycket tidigare var det ingen som visste. På torsdag blev hon inlagd och på söndag blev hon flyttad till Linköping.
? Eftersom han var så liten skulle man göra kejsarsnitt där. De beräknade att han vägde 800 gram.
Vid den första kontrollen i Linköping såg värdena bra ut trots förgiftningen. Men redan en dag senare, på tisdag, var näringstillförseln genom navelsträngen mycket sämre och akut kejsarsnitt började förberedas.
? Jag har aldrig skakat så mycket i hela kroppen som jag gjorde innan kejsarsnittet. Jag var chockad redan då, berättar Maria.

Kaotiska veckor
De första veckorna efteråt var kaotiska för Maria och Stefan. Efter kejsarsnittet följde Stefan med Sebastian, för Maria tog det två dygn innan hon fick se honom igen.
? Minnesbilderna från den första tiden är få, mycket har vi nog förträngt, berättar Stefan.
Sedan julafton har de fått vara hemma tillsammans alla tre. Först på permission och sedan utskrivning i januari. Sebastian väger nu 4 530 gram och är glad och vaken. Tittar med stora ögon på allt runt omkring och får till ett leende. Det är svårt att känna igen honom som den lilla bebisen i kuvösen direkt efter förlösningen.
? Än har jag nog inte förstått allt som hänt. Det tar nog ett tag att smälta det. Skönt att vi klarade det så bra, ler Maria och tittar på Sebastian.

Kritiskt
Efter förlösningen fick han en mindre hjärnblödning och situationen blev kritisk. I tre dygn fick han ligga med respirator och en lång tid i kuvös. Och han blev bättre och utvecklades.
? Den lyckligaste stunden var nog första gången de tog ut honom ur kuvösen för att bada honom. Man hade sett andra barn komma och åka hem medan Sebastian fortfarande låg i kuvös. Men utan slangarna i badet kändes som ett stort framsteg, berättar Stefan.
? Han blev stor helt plötsligt, fortsätter Maria och skrattar.
Efter det blev framstegen många. Sebastian flyttades till värmesäng, behövde inte äta med sond utan genom nappflaska och slutligen fick de alla vara hemma tillsammans.
? Utan allt stöd och hjälpen från personalen på avdelning 15, neonatalavdelningen, vet jag inte hur det skulle ha gått, konstaterar Maria.
? Men det är så skönt att vi alla klarade det och får vara hemma tillsammans. Det var inte så här vi trodde att det skulle börja.

Så har vården utvecklats

NORRKÖPING
Av alla barn som föds i Norrköping är det 13 procent som hamnar på neonatalavdelningen, läggs i kuvös eller värmesäng för att få extra hjälp. Antalet har genom åren varit detsamma men utvecklingen inom neonatalvården har gått fort framåt.
På 70-talet fick föräldrarna inte röra vid barnen. Idag vet man att beröring är en av de viktigaste hjälpmedlen.

På Vrinnevisjukhuset i Norrköping finns en neonatalavdelning. Flera rum som är anpassade för barn som av olika anledningar behöver hjälp för att klara de första timmarna, dygnen eller veckorna i livet. I kuvöser ligger de invirade i små knytten med sladdar och slangar kopplade till blinkande apparater. Det är tyst och lugnt men det ser ut att vara obehagligt och ensamt.
? Visst känner de och störs lite av utrustningen men vi försöker också skapa en värld som liknar den i mammans mage, berättar Caroline Albrecht, barnsjuksköterska på avdelningen 15, neonatalavdelningen på VIN.

Tryggt som i en livmoder
Den hopprullade filtkanten runt om bebisen gör att det känns tryggt och trångt som i en livmoder. När barnets arm slår ut i en reflex går den automatiskt tillbaka av tygkanten.
? Annars sträcks armen ut för långt och bebisen får det svårt att få in armen igen. Då går det åt onödig energi som det behöver för att fortsätta utvecklas och växa, säger Caroline Albrecht.
I kuvöser kan de också få hjälp med till exempel extra syre så att all energi kan gå till barnets utveckling. Av de barn somkommer till avdelning 15 är det 30 procent som behöver det på grund av andningsstörning, 30 procent av så kallad gulsot, 10 procent på grund av infektioner och 20 procent på grund av att de är för tidigt födda.
? Men ofta är det flera olika faktorer. Ett för tidigt fött barn kan också ha problem med andningen och syretillförseln, berättar Bo Orlenius, överläkare på neonatalavdelningen.

Täckta kuvöser
I början av 90-talet började man arbeta enligt en metod som kallas NIDCAP. Det innebär att man bygger som små bon i kuvöserna och inriktar arbetet på barnens sinnen.
? För ett barn som ligger i kuvös kan det bli för många intryck på en gång. De har inte utvecklat sin sorteringsförmåga på grund av omogna nervbanor. För många intryck kan innebära att pulsen höjs eller sjunker eller att bebisen sluta att andas, berättar Caroline Albrecht.
Därför är kuvöserna på Vrinnevisjukhuset sedan några år tillbaka täckta med små täcken för att det ska bli lagom mörkt. Man arbetar också för att störa barnet så lite som möjligt med kontroller och försöker utföra så mycket som möjligt samtidigt.
? Om en bebis ska få mat kan man passa på att till exempel byta blöja innan eller ta prover efter när de är mätta och lugna.
I Norrköping deltar man också i forskningsprojektet NYSS, nyfödda i sydöstrasjukhusdistriktet. Det innebär bland annat att neonatalvården granskas. Man gör bland annat riskbarnsuppföljningar, följer bl a upp de barn som vid födseln vägde mindre än 1 250 gram. Från 1999 och fram till 2001 var det tretton barn som föddes före vecka 29 och lika många som vägde mindre än 1000 gram.
? Utvecklingen har gått så långt att idag kan vi rädda nästan 80 procent av de som föds i vecka 25 och 26, men för de som föds tidigare minskar chansen att överleva, säger Bo Orlenius.

Kängurumetoden
De nyfödda som väger under ett kilo vårdas på en neonatalavdelning i Linköping. Redan vid födseln eller kejsarsnittet förflyttas modern till Linköping så att barnet kan få specialiserad vård så snabbt som möjligt.
? Men så fort situationen blivit mer stabil får de komma till oss i Norrköping.
En viktig del i vården av neonatalbarn är den nära kontakten med föräldrar och syskon. Redan på 80-talet började man använda kängurumetoden, lägga barnet på moderns mage, som användes i Afrika.
? På så sätt känner och hör barnet mammans hjärtljud, de blir lugnare och utvecklas snabbare, konstaterar Caroline Albrecht.
Tiden i kuvös beräknas ofta till den den fullständiga tiden i magen. Om ett barn föds två månader för tidigt får det vanligtvis ligga två månader i kuvös. Just nu arbetar man i Norrköping på att utveckla NIDCAP-metoden med individuell vård för varje barn. Redan när de är så små känner och tycker de om olika saker.