Det var höga vattenflöden i Motala ström i februari.
Förutom att senvintern 2024 var regnig var det också ett växlade väder med snö och tö. Detta ledde till väldigt höga vattenflöden i Motala ström. SMHI utfärdade en orange varning för höga vattenflöden i mitten av februari – så kraftiga flöden uppstår i genomsnitt bara vart 25:e till 50:e år.
Detta innebar att Norrköpings kommun beslutade om att stänga av delar av gångvägarna runt Strömmen. Allmänheten varnades och uppmanades "vara extra uppmärksamma på förändringar kring sjöar och vattendrag".
Gallergrindar ställdes upp för att informera om avstängningen.
Förra veckan ägde en större övning rum för just ett sådant scenario – alltså en omfattande översvämning i Motala ström. Under ledning av Länsstyrelsen Östergötland deltog ett 60-tal medarbetare från 16 aktörer i Östergötland. Det handlade om en teoretisk så kallad "lärande skrivbordsövning". Deltagarna fick ett scenario som de skulle hantera.
Vattnet i Motala ström stod högt i februari, vilket ledde till avstängda gångvägar av säkerhetsskäl.
Vi frågar säkerhetsstrategen på Norrköpings kommun Emilia Foborg hur hon tycker att det gick?
– Jag tycker att den gick bra. Man får reda på scenariot flera dagar i förväg och då får man diskutera vad man ska göra innan situationen, berättar hon.
– Sedan bestämmer man vilken aktör som ska göra vad i den akuta fasen, så övningen har gett flera insikter: Dels att det fortfarande finns saker att göra, men också att vi har en väldigt bra samverkan i vårt län.
Emilia Foborg, säkerhetsstrateg på kommunen, tycker att övningen gick bra och att lärdomar drogs.
Viss lärdom drogs också av händelserna i februari.
– Det var den första orangea varningen vi fick efter SMHI:s nya varningssystem. Lärdomen var just hur viktigt det är med samarbete både internt och externt. Att man arbetar proaktivt och tar de här varningarna på allvar, säger Emilia Foborg.
MSB har identifierat 25 geografiska områden där det råder betydande översvämningsrisk. I Östergötland är Norrköpings tätort utpekad. Därför görs en hel del förebyggande åtgärder. Ett exempel är den renoverade Ljuraparken. I arbetet som gjorts ingick en grävd dagvattendamm, och diken som leder vattnet dit i händelse av översvämning.
Ljuraparken klimatanpassades under renoveringen med diken som leder till en dagvattendamm för att samla upp vatten om det blir kraftiga regn.
– Man tar ju med det här i beräkningen vid samhällsplanering numera. Ju mer tätbebyggt och asfalterat desto färre ställen har vattnet möjlighet att rinna av. Då är det väldigt bra att exempelvis utnyttja parker och skapa områden för att samla upp vattnet, förklarar Emilia Foborg.
– Sedan får man identifiera utsatta områden och se om det går att förstärka dessa, med exempelvis vallar. Man kan också undvika att ha känslig verksamhet på riskutsatta områden.