Verksamheten i Norrköping byggdes upp i mitten av 30-talet, och syftet var att organisera alla tyskar i området till det tyska nazistpartiet. Partiarbetet bestod också i kontakter med svenska sympatisörer med den nationalsocialistiska idén.
Men även myndighetsutövning i form av konsulära ärenden (ofta passärenden) kom i praktiken att skötas och godkännas av NSDAP AO i Norrköping. Därigenom skaffade man sig också kontroll över de i Sverige boende tyskarnas resor till och från Tyskland, eftersom det krävdes visum för resa mellan länderna. Dokumenten visar också att de tyska institutionerna i Stockholm ofta använde sig av sina partivänner i Norrköping för att skaffa information om tyska men även svenska medborgare och deras syn på Tyskland.
Ett hot om kriget komDirekt spioneri har Säpo svårigheter att få bevis för i Norrköping, men däremot stöd för att NSDAP AO utgjorde ett hot om Sverige skulle anfallas militärt av Tyskland. Säpo verkar dock aldrig lägga någon större vikt vid detta faktum, utan fokuserar sina ansträngningar på att belägga misstankar om i huvudsak militärt spionage.
Man konstaterar dock att de övervakade varit medvetna om att de var ett intresse för polisen. Säpo skriver att en av de övervakade alltid uttrycker sig ”med stor försiktighet” i telefon. Förhör med flera personer direkt efter krigsslutet stödjer tanken att NSDAP AO skulle bli en viktig faktor i fall kriget kom till Sverige på riktigt. Ordföranden för NSDAP AO i Norrköping, Fritz M, pekas där ut som en av fyra i partitoppen i Sverige. Det finns ytterligare ett tecken på att NSDAP AO:s verksamhet verkligen var ett hot mot Sverige i händelse av krig: En av uppgiftslämnarna under kriget skriver ett brev (som Säpo alltså snappar upp) till tyska legationen i Stockholm och säger att ”mitt hem är stängt för alla”. ”Jag vill inte ha en 5:e kolonn”.
I förbigående rapporteras också att den ledande företrädaren för NSDAP AO i Norrköping intresserat sig för vilka i hans närhet eller inom den tyska kolonin i Norrköping som var judar. I ett fall ska han ha försökt förmå en tysk kvinna att skilja sig från sin man, en tysk jude. Övertalningsförsöken lyckades dock inte. I förhör klargörs direkt efter kriget att NSDAP i Berlin verkligen beordrade de lokala organisationerna, i första hand konsulatet, att ”dit (Till Berlin. reds. anm) rapporterar allt som rörde judar i Norrköping och vilka firmor, som anställde sådana.” (Se separat artikel)
Intern konflikt om konsulatet
Denna sammanblandning av konsulatet, dvs myndighetsutövningen, och det politiska i form av NSDAP AO ledde också till en konflikt. Enligt både underrättelseuppgifter och förhör vägrade den tyske konsuln i Norrköping att lyda direktivet om judarna i Norrköping. Trots att konsuln var medlem av NSDAP tyckte Fritz M att han inte var tillräckligt aktiv i partiarbetet.
Det gick så långt att Fritz M aktivt under flera år försökte få Berlin att utse en ny chef för konsulatet i Norrköping.
Påtryckningarna och konflikterna fortsatte till 1941, då konsuln slutligen tvingades bort från sin tjänst. Han ersattes av yrkesdiplomat, som man får anta var mer Hitlervänlig.
Var välutbildadeGemensamt för de personer Säpo satte in bevakning på är att påfallande många är välutbildade och/eller högt uppsatta personer. Ordföranden, Fritz M, var filosofie doktor och kemist.
Han hade misstänkta kopplingar till tyska SA (Sturmabteilung, partiets paramilitära kamp- och skyddsförbund). En annan, Ernst H,
var direktör för ett större företag i Norrköping samt konsul på tyska konsulatet i Norrköping. Just bevakningen mot
konsuln är tydligen extra känslig för Säpo.
Känslig avlyssningI en handling skriven kort efter kriget bekräftas att Säpo bedrivit avlyssning och bevakning personer med diplomatisk immunitet:
”Under inga förhållanden får röjas,
att kommunikationskontroll varit anordnad å tyska legationen eller tyskt konsulat, eller å person, som åtnjuter diplomatisk immunitet”, skriver Säpo med anledning av förhör som ska hållas efter kriget och syftar delas på Norrköpings konsul samt på tyska legationen i Stockholm.
Fritz M flyttade till Norrköping 1932 från Tyskland tillsammans med sin familj. Han var anställd av ett tyskt kemiföretag i Borås och detta arbete betydde många resor runt om i Sverige, men även till Norge, Finland och Danmark. I slutet av 30-talet utses M till ledare för NSDAP AO i Norrköping, även kallat Stützpunkt Norrköping (stödjepunkt Norrköping). Han beskrivs i Säpos dokument som en mycket aktiv person. Förutom sitt medlemskap i NSDAP var han kassaförvaltare för NSDAP AO i Sverige, ledare för Deutsche Verband och medlem i Deutsche Arbeiterfront i Norrköping. Han var också en period ”schlichter” inom NSDAP AO, dvs medlare i konflikter mellan nazister i Sverige. Han deltog dessutom ”livligt” i Svensk-tyska föreningens möten.
Han stod också ofta i kontakt med en annan betydande medlem av NSDAP AO i Sverige, Willi M, som var bosatt i Norrköping under några år i mitten av 30-talet. Willi M flyttade senare till Stockholm, där Säpo började intressera sig för honom. Willi M utpekas som en av de fyra ledarna i Sverige, där alltså även Fritz M ingick. (Willi M utvisas efter kriget)
Vid tiden när 2:a världskriget drog igång, 1939, höll Säpo redan ett visst vakande öga över NSDAP AO i Sverige. Det framgår av handlingarna som inleder övervakningarna 1940. Då, under våren 1940, får polisen flera tips att man nog borde se närmare på ett antal namngivna tyskar i Norrköping. I ett brev till Säpo beskriver en man att han närvarit vid en fest på tyska kolonin i Norrköping.
Han skriver i ett handskrivet brev till polisen: ”... dr. Deck, chef för kulturministeriet och f.d vapenbroder till Hitler, Göring etc, som agitator höll föredrag med utfall mot bl.a. USA var rent demagogiska och undertecknandes vägran att instämma i ’Horst Wessel’ togs mycket illa upp.”
20-tal namn i NorrköpingVidare skriver han att ”... Dr M som är SA-man tillskrivit Hitler och beklagat sig över att tyske konsuln icke bedrivit tillräckligt med tysk propaganda.”
I denna veva sätter nu Säpo igång övervakningen av Fritz M. Hans telefon avlyssnas från hans hem på Tunnbindaregatan 50 i Norrköping. Brev till honom öppnas för genomläsning. Säpo kartlägger hans resor utanför Norrköping, som ofta går till Stockholm. Klart och tydligt skrivs när Fritz M lämnar Norrköping och när han kommer till resmålet. Lika tydligt när han kommer tillbaka. Men, som vi redan skrivit, så anade Fritz M att han stod övervakad. I breven till Fritz M. skickas information från NSDAP AO i Stockholm, krigspropaganda, brev från hans arbetsgivare men naturligtvis även rent privata brev, såsom från hans tre söner om julfirande i Norrköping. Övervakningen pågår i nästan exakt fem år och akten hinner bli 150 sidor innan den slutgiltigt avslutas 1946.
Enligt Folkbladets undersökningar sätts minst fem misstänkta nazister under övervakning (brev- och telefonkontroll) i Norrköping under krigsåren. Men totalt figurerar ett 20-tal namn med någon anknytning till NSDAP i dokumenten. Däribland finns såväl svenska som tyska namn.
Ville inte stöta sig med Tyskland?När kriget tar slut i maj 1945 hämtar säkerhetspolisen flera av de övervakade till förhör i Norrköping. Vid en husrannsakan i Fritz M:s lägenhet hittas en tysk armépistol samt ammunition.
Fritz M förhörs flera gånger men nekar till de flesta anklagelser som riktas mot honom. Han bedöms ändå som opålitilg och utvisas i mars 1946. Vad som sedan hände med honom och hans familj är okänt. Man kan fråga sig varför Säpo väntar till efter kriget med utvisningbeslutet. Först i oktober 1945 kommer säkerhetspolisen fram till att ”skäl synas föreligga för förordnande om utvisning”. Detta trots att Säpo under flera år exakt kände till precis samma uppgifter som 1945. En slutsats kan vara att den svenska regeringen inte i onödan ville stöta sig med Tyskland så länge kriget pågick.
På långt fler platser
De dokument Folkbladet granskat handlar i huvudsak om NSDAP AO i Norrköping. Men det finns mycket mer. Dokumenten visar i förbigående att NSDAP AO också hade organiserad verksamhet i åtminstone Stockholm, Göteborg, Malmö och Borås.
Troligen fanns de på långt fler platser i Sverige.