Sanningen om Halloween

Halloweenprylar står på ena sidan och gravljus och gravkrans på det andra. Miniutställningen vänder sig främst till barn och temat kommer att diskuteras i kyrkans barngrupper. Tanken är att "högtidsborden" ska upplysa om alla årets högtider och traditioner kring dem.
- Det finns en väldig aningslöshet om vad det är vi firar. Vi vill sprida kunskap om de olika högtiderna, berättar Maria Ericsson.

<b>Keltisk högtid </b>
Många tror att Halloween kommer från USA, men firandet har sitt ursprung i den keltiska mytologin flera hundra år före Kristus. När kylan kom och naturen dog, i månadsskiftet mellan oktober och november, firade kelterna det nya året. Man trodde att de dödas andar återuppstod. För att de skulle hitta hem tändes eldar, som även ansågs hålla onda andar borta.
När kristendomen gjorde sitt intåg bestämde kyrkan att den första november skulle vara en dag att hedra alla helgon och kallade den för Alla helgons dag.

<b>En dag för alla helgon</b>
- Kyrkans helgon är förebilder för hur ett kristet liv ska levas. Men årets alla dagar räckte inte till för alla helgon och därför infördes Alla helgons dag för alla övriga helgon, berättar Maria Ericsson.
- Egentligen är det en dubbelhelg vi har med Alla helgons dag på lördagen och på söndagen Alla själars dag, en dag för eftertanke, då vi minns våra döda, berättar Maria Ericsson.
Kvällen före Alla helgons dag blev All Hallows Eve, som i dag kallas Halloween. I början av 1800-talet förde irländska emigranter med sig firandet till Nordamerika och spår av det keltiska firandet finns kvar än i dag.
I utställningen får vi bland annat veta att pumpalyktorna kallas Jack O Lantern, döpta efter en man som sades vara så ond att han varken togs emot i himmelen eller helvetet. I stället fick han vandra på jorden i evighet och äta sina rovor. Lyktorna gjordes från början av rovor, men när Halloweenfirandet spreds till USA började pumpor att användas i stället.

Information till våra läsare

Sanningen om Halloween