De är tre aktörer i en kedja som har med restavfall att göra, från att skräpet slängs i Hyresbostäders miljörum, till Nodras insamling av avfallet till att Eon förbränner det och omvandlar det till energi i form av fjärrvärme, ånga och el. Stefan Källman på Hyresbostäder är en av initiativtagarna till det projekt som nu har startat.
– Vi har alla en hög ambitionsnivå när det gäller att vara en del av lösningen på klimatutmaningen, och där har restavfall en stor betydelse. Vi har verksamheter som tangerar varandra och vi började prata om ett fördjupat samarbete och vad vi kan dra för nytta av det, säger han.
En utmaning i klimatarbetet är just restavfallet, där förbränningen av plast bidrar till koldioxidutsläppen. Man vill därför öka sorteringen av återvinningsbara material och därmed minska mängden plast som förbränns. Tittar man i en restavfallspåse idag är ungefär hälften restprodukter, en fjärdedel är matavfall och en fjärdedel är förpackningar och plast.
– Här är det jätteviktigt att vi gemensamt jobbar med kunskapsspridning så att hyresgästerna förstår, utifrån ett konsumtionssamhälle, hur man ska ta hand om de restprodukter som uppstår, säger Henrik Petersson, vd på Nodra.
Ett annat problem är att mycket av den plast som vi faktiskt sorterar ut ändå inte går att återvinna. Ketchupflaskor är ett sådant exempel. Flaskorna består av flera olika typer av plast och dessa går inte att separera och går därför inte att återvinna. Som konsument är det nästintill en omöjlighet att veta vilka förpackningar som är återvinningsbara och inte.
– Det är en utmaning att det finns produkter som inte är återvinningsbara. Hur hanterar vi det? Vi tycker att det är upp till producenterna att åtgärda, säger Per-Anders Tauson, fjärrvärmeansvarig Norden på Eon.
På Hyresbostäder gör de ändå vad de kan för att få så många som möjligt att sortera sina sopor på rätt sätt.
– Nyligen har vi ändrat våra skyltar för att underlätta att kasta rätt, säger Mikael Remahl, områdesansvarig på Hyresbostäder i Ljura.
En ny skyltstandard är också på gång där förpackningarna ska ha samma symbol som skylten vid återvinningen. Anders Liljegren, en av de som nyttjar miljörummet i Ljura där avsiktsförklaringen skrevs under, är positiv till tydligare skyltning.
– Det har jag väntat på. Det är ofta man behöver någon slags vägledning, säger han.