Ungdomsenkäten Om mig har genomförts sen 2014 och görs i alla länets kommuner. Det är andra gången som kommunen gör en övergripande rapport över resultatet och fokus i år är av naturliga skäl corona-pandemin. Undersökningen visar att 67 procent av ungdomarna upplever att de påverkats negativt av pandemin medan 34 procent av ungdomarna svarar att de påverkats positivt av pandemin.
– Det som är utmärkande är den psykiska hälsan, att livet har förändrats. Man får inte göra det man vill, mycket är inställt, många känner sig isolerade. Många tycker det är tråkigt att inte kunna träffa sina mor- och farföräldrar, säger Sara Birgersson, folkhälsostrateg på kommunen.
Samtidigt upplever en del ungdomar att de fått tid till annat, som till exempel att umgås med den närmaste familjen.
Bland gymnasieeleverna lyfter många upp att det varit negativt med distansundervisning. Många upplever minskad motivation, försämrad arbetsmiljö och sämre möjlighet att få den hjälp som behövs. Samtidig finns det de som känner att distansundervisning tvärtom varit positivt. Det har lett till mindre stress och mer arbetsro.
– Det har gett dem mer tid till att plugga och bättre studieresultat.
Bland högstadieeleverna är det främst inställda fritidsaktiviteter som de upplever som negativt, eftersom deras undervisning i stort sett fortsatt som vanligt. Det finns de som vittnar om en mer ohälsosam livsstil och det kan handla om brist på rutiner som i sin tur resulterar i en mer inaktiv vardag.
När det gäller den psykiska hälsan finns bland ungdomarnas fritextsvar upprepade upplevelser av isolering och ensamhet, vilket orsakar ökad ångest, oro, nedstämdhet och i vissa fall depression. Generellt är killarna i grundskolan den grupp där störst andel upplever sin hälsa som god, medan tjejerna på gymnasieskolan är den grupp där andelen som upplever sin hälsa som god är lägst. År 2020 var det 54 procent i den gruppen som svarade att de mår bra eller mycket bra. Hela 35 procent av tjejerna på gymnasiet uppgav att de besvärades av ångest eller oro nästan varje dag.
– Det är ju en alldeles för hög siffra, säger Sara Birgersson.
Två tredjedelar av dessa säger också att oron/ångesten hindrar dem i sin vardag.
– Det är lätt att tro att det är något som ungdomar bara slänger sig med, något i språkbruket. Men om man upplever att det hindra mig att göra det man vill i sin vardag, då är det ju ett problem.
Vad tycker du att man borde gör åt det?
– Jag tror det är viktigt att prata om det, både bland killar och tjejer, att sätta ord på känslor. Det behöver vi bli bättre på.
– Det är också viktigt när det gäller psykisk ohälsa att ha koll vad det är vi pratar om. Att känna oro ibland är helt normalt, till exempel inför en redovisning inför andra. Men blir så att man inte kan hantera det så blir det ju ett hinder i vardagen.
I rapporten konstateras att om ungdomar som grupp inte har drabbats hårt av sjukdomen covid-19 är de en grupp som definitivt har drabbats av konsekvenserna. "Att vara ung brukar ofta förknippas med frigörelse och genom många nya sociala kontakter hitta sin väg och planera sin framtid. Under 2020 har ungdomar istället uppmanats till att undvika social kontakt."
Rapportens resultat och analys går hand i hand med liknande undersökningar både på regional och nationell nivå.