Drygt en tredjedel av landets dömda struntar i att infinna sig i tid till sitt straff.
Ibland hämtas de av polis, ibland kommer de in själva och ibland håller de sig undan tills preskriptionstiden gått ut och det är för sent att verkställa straffet.
Joakim Righammar, sektionschef på Kriminalvårdens placeringssektion, berättar att ungefär hälften av de som döms till fängelse får stanna i häkte tills domen vinner laga kraft och straffet verkställs.
Resten är på fri fot och ska infinna sig på en anstalt inom ett visst tidsspann.
– Om det handlar om grövre brott eller upprepad brottslighet brukar man välja att häkta, säger Joakim Righammar.
Den dömde får ett brev med information från Kriminalvården när det är dags att verkställa domen. Det handlar bland annat om ifall man har önskemål om placering. Den dömde har efter beslutet 50 dagar på sig att infinna sig på en anstalt. Anledningen till tidsfristen är bland annat att man ska ge den dömde en chans att hantera sin sociala tillvaro och på så sätt minska risken att man förlorar jobb eller bostad.
Den dömde kan när som helst under dessa 50 dagar dyka upp på en valfri anstalt och skeppas sedan vidare till den anstalt Kriminalvården beslutat om.
– Man kan alltid önska en placering. Det kan handla om att man vill komma ur ett drogmissbruk och vill till en anstalt som har ett bra program för det eller liknande. Sen är det så att det är vi som bestämmer och det beror bland annat på säkerhetsbehovet. Men vi lyssnar alltid på önskemål, säger Joakim Righammar.
Han uppskattar det till att ungefär 40 procent sedan väljer att inte infinna sig i tid. I de fallen skickas direkt en begäran till polisen där personen bor. Polisen hämtar sedan in den dömde. I de fall man inte hittat personen skickas en nationell efterlysning till polisen. I vissa fall görs även en internationell efterlysning. Men rent formellt är det inte straffbart att hålla sig undan sitt straff. Det ger heller inte per automatik något straff eller bannor. Det Kriminalvården kan ta till är dock att flytta den intagne till en anstalt i högre säkerhetsklass när denne väl återfinns.
– Det är inte straffbart idag att hålla sig undan våra beslut. Samtidigt är det ju så att de personer man inte häktar är sådana som man tror kommer att sköta sig. Men visst finns det möjligheter att hålla sig undan, säger Joakim Righammar.
De allra flesta infinner sig så småningom, berättar han, även om det tenderar att bli lite sent ibland.
– Men sedan finns det en del av dem som håller sig undan.
Om man håller sig undan länge nog preskriberas brotten och man slipper straff. Häromdagen skrev vi om en person, dömd för grov misshandel till ett års fängelse som nu slipper sitt straff efter att ha hållit sig undan.
2016 var det totalt 100 personer i Sverige som höll sig undan länge nog för att få sitt brott preskriberat.
Men det här är inte alltid möjligt. Vissa brott har inte någon preskriptionstid alls.
– Man har ändrat de reglerna. Så det är till exempel inte möjligt att mörda någon och sedan hålla sig undan. Det finns ingen preskriptionstid på sådana straff.