Det anser Östgötakommissionen för folkhälsa som har analyserat hälsoläget i länet sedan 2012, utifrån en modell från WHO. Avgörande för när människor dör, hur sjuka de blir och hur de uppfattar sin egen hälsa, beror på flera faktorer enligt Margareta Kristenson. Hon är professor, överläkare och ordförande i Östgötakommissionen för folkhälsa.
Enligt Kristenson påverkar socioekonomiska faktorer som utbildning, inkomst och boende men även psykosociala faktorer som vilka levnadsvanor man har. Även tilltron till sina egna såväl som till andras förmågor har betydelse för hur länge man kommer att leva.
– Vår undersökning och analys visar på 100 förlorade levnadsår hos 1000 personer. Vi kan se detta påtagligt hos människor som enbart har gått skolans grundutbildning att de har flera förlorade levnadsår, konstaterar Margareta Kristenson.
Under tisdagen presenterade kommissionen sina rekommendationer. Utgångspunkten är hur olika livsmiljöer måste förändras. Det handlar om att förbättra och berika människors boende/närområde, fritid, kultur och föreningsliv, skola och utbildning, arbete och försörjning samt hälsa och sjukvård.
Kommissionens genomgående perspektiv är den enskilde individens tilltro till sin egen förmåga, tilliten till andra och inte minst en framtidstro, som grundläggande faktorer för en jämlik hälsa. Men samhällets stöd är också avgörande samt att organisationen fungerar ute i kommuner, landsting och enskilda bostadsområden enligt kommissionen.
Kommissionen lyfter fram flera konkreta exempel i det förebyggande folkhälsoarbetet. I bostadsområdena kan det handla om att kommuner upplåter mark där människor kan odla, att förlägga attraktioner i utsatta områden och att ha blandad bebyggelse med olika upplåtelseformer.
Läs hela artikeln i dagens tidning