Så har skolhälsovården förändrats
NORRKÖPING- Tidigare fick skolhälsovården i stor utsträckning ägna sig åt bristsjukdomar. Nu lider barnen istället av "brist på tillit".Så säger Jan Tenstam som gått i pension efter sju år som skolöverläkare i Norrköping. I samband med detta har han samlat sina erfarenheter och summerat läget inom skolhälsovården.
Jan Tenstam, nypensionerad skolöverläkare, har sammanfattat sina erfarenheter från skolhälsovården. En slutsats han drar är att det behövs mer elevvårdspersonal. FOTO: JANNE FORSBY
Foto:
Enligt Jan Tenstam, som även varit ordförande i Svenska Skolläkarföreningen, tenderar elevernas psykosociala problem att öka, inte bara i Norrköping utan i hela landet. En stor del av skolhälsovårdens arbete ägnas åt dessa problem eftersom många barn inte har någon annan vuxen att vända sig till för att få stöd och hjälp.
Som orsak anger han lågkonjunkturen som skapat arbetslöshet, splittrade familjer och missbruk.
- Egentligen ska skolhälsovården främst inriktas på skolrelaterade problem. Men jag tror att det är svårt att dra en skiljelinje mellan vad som är skolrelaterat och vad som inte är det. De flesta åkommor barn och ungdomar har påverkar skolarbetet.
Enligt skollagen ska skolhälsovården främst vara förebyggande. Men Jan Tenstam anser att skolhälsovården i Norrköping har svårt att uppnå det eftersom de psykosociala problemen är så omfattande och kräver mycket tid.
- Tiden räcker inte till. Det behövs mer elevvårdspersonal i skolorna i form av fler skolsköterskor, skolpsykologer, skolläkare, kuratorer och speciallärare.
Jan Tenstam skriver att våldet i skolorna tenderar att bli grövre och attityderna mellan elevern har hårdnat.
- Jag tror att vågen av våld, porr och action ur våra tv-apparater är en av förklaringen.
En stor del av insatserna inom skolhälsovården går till elever i behov av särskilt stöd. För vissa elever med ADHD och DAMP är det enligt Jan Tenstam nödvändigt med speciell pedagogik. På Borgsmoskolan och Åbymoskolan finns specialplatser för barn med ADHD/DAMP men det behövs fler platser, skriver Tenstam.
- Från politiskt håll kan ibland alla barns lika värde förväxlas med alla är lika. Men DAMP-klasser är absolut nödvändigt. Integrering i klasserna mår långt ifrån alla bra av. De får hela tiden känna sig sämst.
Han menar att risken är att elever som av psykiska, sociala eller biologiska skäl har svårt att följa undervisningen i vanliga klasser börjar skolka och väljer att fly in i missbruk.
Trots den mörka bild som tecknas i sammanfattningen har Jan Tenstam trivts bra med sitt arbete som skolöverläkare. Är det ett sjunkande skepp din efterträdare Olle Wärngård tar över?
- Nej, det är en bra skuta, men det behövs en större besättning.
Så jobbar vi med nyheter