Svintunabäcken med intilliggande kanter är ett område som identfierats med förhöjd skredrisk.
Natten mot lördagen den 23 september skedde ett lerskred vid E6 i höjd med Stenungsundsmotet på västkusten. Det berörde ett område på 600 gånger 200 meter och innebar att E6 helt klipptes av. Flera bilar och en buss åkte ner i det hål som bildades men inga personer skadades.
Exakt vad som orsakade skredet utanför Stenungsund utreds fortfarande men händelsen inträffade i ett område med stor skredrisk – liknande händelser har skett tidigare.
Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB) samt Sveriges geotekniska institut (SGI) kartlade 2021 riskområden för bland annat skred i Sverige. Där framhålls Östgöta-Sörmlandsområdet som ett sådant. När det gäller Norrköping har sedan tidigare vissa avgränsade områden i kommunen identifierats, exempelvis Getåförkastningen och en ravin längs med Svintunabäcken i Krokek.
Samordnare för geo-frågor i Norrköpings kommun är Charlotte Cederbom.
– Vi har dels en handfull områden där vi håller på att utreda risken för skred nära vattendrag och naturliga slänter, dels en handfull platser vid kajområdena i mynningen av Motala ström. De flesta av dem har från början identifierats i en utredning som MSB gjorde 2018 och några av platserna har också identifierats i vårt eget planarbete, säger Charlotte Cederbom.
När det gäller området vid Svintunabäcken finns det där ett antal privata fastigheter och där har utredningar visat att det behövs förebyggande åtgärder.
– Vi har utrett så mycket vi har kunnat i det området, nu väntar ett politiskt beslut i samhällsplaneringsnämnden för hur vi går vidare där. Det behöver få ta tid för det är inte lätta saker, det är svåra överväganden.
Charlotte Cederbom, samordnare för geo-frågor i Norrköpings kommun. Delar av kajerna längs Motala ström utreds för skredrisk.
Hur arbetar man för att förebygga skred på de här platserna?
– Enligt lagstiftningen har ju fastighetsägaren ett jättestort ansvar. Kommunen har flera roller, vi är myndighet och vi är fastighets- och markägare i många fall. När det gäller fastighetsägarens roll, oavsett om det är kommunen eller privat, har man alltid ansvar för att kolla hur den egna marken mår, säger Charlotte Cederbom som har några konkreta tips för de som har fastigheter på utpekad mark.
– Det man kan göra förebyggande är att inte placera tung last nära ett släntkrön, alltså i toppen av mark som lutar. Har man placerat uthus eller upplägg nära släntkrön så är det läge att flytta dem. Man ska heller inte gräva i släntfoten, alltså den nedre delen av slänten utan vara rädd om vegetationstäcket så att det inte uppstår erosion.
Saltängsbron i Motala ström.
Det finns vissa saker man ska vara uppmärksam på som skulle kunna tyda på att det är markrörelser på gång.
– Det är oftast svårt att förutse skreden som går i Sverige för de går väldigt snabbt här till skillnad från Europa. Men en indikation kan vara att det uppstår sprickor i marken som sträcker sig längs med släntkrönet. Ett annat kan vara att träd plötsligt börjar luta mycket, förklarar Charlotte Cederbom som tillägger att risken inte är lika stor som på Västkusten där förekomsten av "kvicklera" gör situationen värre.
– Men man ska vara vaksam. Det som är lite problematiskt är de områden som inte är detaljplanelagda, vi kan ju inte tvinga fram eller sätta stopp för olika åtgärder. Fastighetsägaren har alltså ett stort eget ansvar för att se till att man inte gör något som påverkar marken. Det är jättesvårt att veta själv och då måste man ta kontakt med en geoteknisk expert för att få vägledning.