Så använder Campus forskningsmiljonerna
Efter en start mer eller mindre från noll år 1997 har forskningen vid Campus Norrköping hunnit byggas upp till en hyfsad nivå.Nu senast fick Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) god utdelning från de miljoner, som Vetenskapsrådet delade ut.
Samtidigt har ju också Campus Norrköping genom sin satsning Forskning & Framtid redan dragit till sig ca 40 milj kr, som räcker till ca 12 forskartjänster under en fyraårsperiod. Det handlar då om folk, som efter avlagd doktorsexamen fortsätter sin forskning.
- I och med att de har disputerat på heta områden får vi genom dem ytterligare möjligheter att dra till oss externa resurser, säger Knuthammar.
Erfarenheten visar, att forskare på den här nivån med tiden drar till sig mer forskningspengar och därmed blir mer eller mindre självfinansierande. Och detta är också pengar som verkligen behövs, mot bakgrund av att forskningen vid Campus idag bara till en tredjedel finansieras av staten.
- Fakultetsanslagen har nte ökat, men vi hoppas att statsmakterna snart ökar på dem. Därför har det ju också varit desto nödvändigare för Campus Norrköping att dra till sig externa resurse, säger Knuthammar.
Tunna filmer
Från Vetenskapsrådet fick nu senast Mats Fahlman 1,8 milj kr på tre år för att närmare studera tunna filmer av organiska magneter, något som faller inom ramen för organisk fysik. Lika mycket fick Ken Museth för att, inom ämnet medieteknik, fördjupa sig i avancerad geometrisk modellering inom datorgrafiken.
Medan Di Yuan fick bidrag till Heltalsprogrammering för problem relaterade till effektstyrning i ad hoc nätverk - varvid det då handlar om kommunikationsområdet.
Löper på
Alla dessa tre är verksamma på Institutionen för teknik och naturvetenskap. Ett annat forskningsbidrag från Vetenskapsrådet gick till Gunilla Öberg på Institutionen för Tematisk Utbildning och forskning (ITUF), till ett projekt med titeln Omvandling och transport av klorid i mark.
ITUF:s prefekt Kenneth Petersson uppger, att man där inte fått så mycket nya forskningspengar i år. Men det hänger å andra sidan samman med, att man fick ganska mycket förra året - till projekt som nu alltså helt lugnt löper på.
- Summerar man utvecklingen under de senaste tre åren ser det för vår del rätt så positivt ut, säger Petersson.
De brister som i till en början fanns ifråga om forskningsanslag har, säger han, rättat till sig.
Platsers betydelse
Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK) har på senare tid fått två forskningsbidrag på sammanlagt 5,7 milj kr.
Därav har Peter Aronsson tilldelats 2,7 milj kr för ett projekt om vilken betydelse för historieskrivningen, som de enskilda geografiska platserna liksom föreställningarna om dessa platsers betydelse, har haft.
Medan Hillevi Ganetz på tema Genus fått 3 milj kr för en studie av populärmusik och genus. Även dessa projekt är på flera år. De här angivna miljonerna ska täcka hela projekten, där då också fler personer kommer att ingå.
Kalle Bäck, prefekt för institutionen, är tillfreds med utvecklingen av forskningsbidragen. Inte minst då mot bakgrund av att institutionen bara funnits i ett år.
- Det här är ju en osäker marknad, man kan aldrig vara säker även om man har bra ansökningar. Så visst vi är nöjda, säger han.
Så jobbar vi med nyheter