Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

S vill ta bort minutstyrning i hemtjänsten: "Äntligen"

Vård- och omsorgsnämnden ämnar ta bort minutstyrningen i hemtjänsten som infördes för drygt två år sedan. Fackförbundet Kommunal är mycket glada över beskedet.

Olle Vikmång (S), ordförande i vård- och omsorgsnämnden, och Lena Lundqvist, Kommunal, är överens om att minutstyrningen i hemtjänsten måste slopas.

Olle Vikmång (S), ordförande i vård- och omsorgsnämnden, och Lena Lundqvist, Kommunal, är överens om att minutstyrningen i hemtjänsten måste slopas.

Foto: Sarah Olsson

Norrköping2020-06-03 06:45

– Äntligen säger Kommunal!

Lena Lundqvist, ordförande i fackförbundets avdelning sydost, uttryckte vid tisdagens pressträff stor glädje över att minutstyrningen i Norrköpings kommuns hemtjänst planeras tas bort.

– Vi är jätteglada. Det har varit ett system där man stressar och mår dåligt, sa hon.

Det minutstyrda digitala systemet med fasta tider för hemtjänstinsatser beslutades om 2016 i samband med att Eget val, tillåtande av privata hemtjänstutförare, skulle införas. Systemet fungerar som så att en vårdtagare exempelvis fått ett beslut om 15 minuter för dusch. När personal kommer till bostaden klickar de in sig med mobilen och minuterna börjar räknas ned. När de lämnar bostaden klickar de ut sig igen. Det är den beslutade tiden enheten får betalt för, ingen ersättning utgår om det tar längre tid.

Det här sättet att arbeta är i praktiken omöjligt när man jobbar med människor, menar Kommunal.

– Om det tar längre tid lämnar man ju inte bara en brukare i duschen. Eller om någon behöver hjälp med att gå på toaletten precis när man ska gå kan man ju inte bara strunta i det, säger Lena Lundqvist.

Minuterna personalen behövt stanna kvar extra hos en vårdtagare är de tvungna att tjäna in på något annat sätt: genom att ta en kortare rast, springa fortare till nästa hem eller genom att en annan vårdtagare får kortare tid. Ett ständigt stresspåslag som leder till ohälsa, säger Lena Lundqvist, och påpekar att Kommunal varit mot systemet från början.

– Det kan egentligen vemsomhelst se att det skapar en dålig arbetsmiljö.

Varför nådde ni inte fram med era argument då?

– Det var ju ett politiskt beslut. Vi framförde vad vi tyckte om det, att det inte var bra. Sen drev Kommunal på inför valet 2018 och S lovade att man skulle titta på det här och ta bort det.

Det officiella beslutet om minutsystemet tas i vård- och omsorgsnämnden på måndag. Enligt ordförande Olle Vikmång (S) är Kvartettengruppen överens om att slopa det.

– Jag skulle bli förvånad om det inte går igenom, säger han och säger att systemet varit för stelbent.

– Det tar inte hänsyn till den faktiska situation som kan uppstå när medarbetaren kommer hem till en brukare. Därför ska vi gå ifrån en resursfördelning som bygger på utförd tid som gör att medarbetarna tvingas jaga minuter, istället för att fokusera på kvalitén i insatsen.

Kommunal påpekade ju det här redan när det skulle införas, varför lyssnade ni inte på det då?

– Ingen hade onda avsikter med den modell vi nu går ifrån. Kommunal uttryckte farhågor, men dåvarande nämnd trodde att man skulle kunna parera nackdelarna och få fördelarna med den. Det är alltid lätt att vara efterklok och konstatera att det inte gick. Då är det bästa vi kan göra att ta fram en ny modell.

Olle Vikmång säger att systemet inte heller varit helt av ondo. Tidsregistreringen har gett kommunen värdefull kunskap om hur tid fördelas mellan insatser, kring- och gångtid, menar han. Hur det nya systemet, som planeras införas vid årsskiftet, ska fungera är inte klart, men vård- och omsorgskontoret tillsammans med företrädare från Kommunal kommer att utforma det.

Vad kommer det här att kosta?

– Jag är inte säker på att det behöver kosta någonting. Tvärtom tror jag att ett annat sätt att fördela resurserna gör att enheterna upplever en större kontroll över verksamheten och ekonomin och bättre klarar av att hålla budget.

Det vanligaste yrket

Undersköterska inom hemtjänsten, hemsjukvården eller på äldreboenden är Sveriges vanligaste yrke: 135 300 anställda.

Yrkesgruppen är också en av de mest kvinnodominerade med 91 procent kvinnor och endast 9 procent män.

Antalet personer som en anställd inom hemtjänsten hjälper under ett arbetspass har ökat påtagligt. År 2005 tog en anställd i snitt hand om knappt nio vårdtagare, år 2015 var det närmare tolv. På 1980-talet var det fyra (statistiken gäller hela riket).

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!