Huvudtema för årets konferens är värden i vården och dilemman vid prioriteringar. Gabriel Wikström som talade inför deltagarna sa att han välkomnar den levande prioriteringsdiskussionen som förs i Sverige och nämnde att vi här i Sverige har kommit längre i de diskussionerna än vad många andra länder i världen har gjort.
– Tack vare en positiv ekonomisk utveckling och en utbyggnad av välfärden tog det lång tid innan vi behövde göra prioriteringar i välfärden, säger Gabriel Wikström som menar att det är viktigt att det finns en diskussion om prioriteringar. En fråga han anser att regeringen har tagit på allvar.
Enligt Gabriel Wikström måste man nu hitta nya sätt för att möta utvecklingen.
– Det handlar om rättvisa. Trots att Sverige är ett av de rikaste och mest välmående länderna i världen så finns det klyftor. Medellivslängden skiljer fem år mellan låg- och högutbildade kvinnor i Sverige idag. Det handlar om rätten att finnas till, säger Gabriel Wikström och berättar att skillnaderna ökar.
För att vända utvecklingen och för att uppnå en jämlik hälsa och vård har regeringen tillsatt en kommission och man har för avsikt att involvera alla politikerområden och alla aktörer inom sjuk- och hälsovården i detta arbete.
– Den största utmaningen blir att ställa om sjukvården i sitt arbete.
Kommissionens arbete ska vara klart i maj 2017.
– Under tiden ska vi ha en levande diskussion och vända oss utåt.
Gabriel Wikström förklarar att ett av problemen inom vården idag är att läkare och sjuksköterskor tvingas ägna en stor del av sin tid till administrativa sysslor och inte sådant som handlar om deras kärnkompetens. Detta beror enligt Gabriel Wikström på att det i dagsläget inte finns någon annan att tillgå för dessa sysslor. Samtidigt menar han att hur mycket pengar man än lägger på hälso- och sjukvården så måste prioriteringar alltid göras.
– Om inte politiken gör de nödvändiga prioriteringarna så görs de av någan annan någon annanstans och då sker det godtyckligt. Då är det bättre att ha en fastställd ordning enligt fastställda principer. Det kommer alltid att vara begränsade resurser. I takt med att utvecklingen går framåt kan vi bota alltfler och det kräver mer resurser. Nu kan man leva ett helt liv med kronisk cancer och det är fantastiskt, men det är också en utveckling som kostar. Prioriteringarna ska ske enligt människovärdesprincipen om allas lika värde där den som har de största behoven får hjälp först eller mest.