Rester från bronsåldern
Spår av ett en byggnad, som kanske rentav är från bronsåldern.Och rester av en väg, som kan vara lika gammal - fast, kanske troligare ändå, från medeltiden.Sådant har nu grävts fram på Himmelstalundsområdet.
Här kan arkeologiskt utläsas, att det har legat ett hus här. Pinnarna anger utsträckningen. Om det sedan är bronsålder, eller järnålder, eller möjligen något annat - det återstår att se. För Alf Ericsson och Per Nilsson från Riksantikvarieämbetet. Foto: Robert Svensson
Foto:
Att då hitta saker och ting räknade de förstås med. Detta är ju gammal kulturbygd, där de äldsta ristningarna - fast egentligen ristades de inte, utan de knackades in i klipporna - är 3 000 år gamla.
På den tiden var utblicken från hällarna en helt annan. Det mesta där omkring täcktes av vatten, vägarna som fanns var vattenvägar.
Sedan bronsåldern har landet höjt sig 10-15 meter, landskapet har totalt förändrats och efter hand odlats upp allt mer. Hela tiden har här varit bosättningar - genom bronsåldern till ca 500 f Kr), järnåldern (slut ca 500 e Kr) och medeltiden fram till våra dagar.
Stolphål
Som Per Nilsson påpekar kan det vara knepigt att på stående fot avgöra, om till exempel olika stolphål som man hittar är från den ena eller den andra tidsåldern. För de fynd som nu gjorts är dateringen också alltjämt osäker. Här får fortsatta undersökningar, med kol14-metoder och annat, ge närmare besked.
Att det legat ett hus här på platsen, om något sådant skulle ingen vanlig icke-expert kunna ha ens en susning. Men arkeologer ser här spår efter stolphål, de ser formationer av stenar, de skymtar färgskiftningar i lerlagren - och de sluter sig därav till, att här har funnits en byggnad med måtten ca 7x4 meter.
Den behöver inte ha varit permanent bebodd, men en människoboning har den uppenbarligen varit. Rester av eldhärdar kan skönjas. Utanför fanns en stor eldstad, varifrån man kan ha hämtat in glödande kol till uppvärmning och matlagning inne i huset.
Byggnaden låg på vad som nu är gräsmarker mellan klipphällarna och Strömmen. Om den kan dateras till bronsåldern blir det hela riktigt intressant. Eftersom den i så fall låg strax intill den centrala plats, som hällarna med alla deras ristningar utgjorde under den tidsåldern.
Metallkultur
Rimligen fanns det också flera hus i grannskapet, som bara delvis är utgrävt. Dock knappast så många som i Pryssgården där koncentrationer av bostäder, en hel del av dem från bronsåldern, påträffades för inte så många år sedan.
Man förmodar, att området runt hällristningarna under både brons- och järnåldern varit en handelsplats. Handel tycks ha varit något som kom igång med användningen av brons och andra metaller, som kan ha lämpat sig för utbyte.
Hällristningar brukar återfinnas längs kommunikationsleder (förr i tiden vattenvägar) och tros indikera handelsplatser. Metallkulturen tycks ha givit upphov till handel likaväl som till de konstnärliga uttryck, som hällristningarna ju utgör.
Många teorier
Vad sedan ristningarna i själva verket betyder och uttrycker, därom finns hur många teorier som helst - och något facit lär man ju heller aldrig få.
Den väg, som också den dök fram vid utgrävningarna nu i veckan, tycks ha sträckt sig i riktning mot de nuvarande omklädningsbarackerna. Den var stenlagd, med skärvsten som bör ha hämtats från forntida eldstäder och andra stenhögar.
- Skärvstenhögar, avfallshögar från järnåldern, har det påträffats en hel del av på Vikbolandet. Men av någon anledning mycket lite kring Norrköping, säger Per Nilsson.
- Här får vi kanske ett svar på frågan om varför det varit så. Skärvstenen kan ju ha använts som vägmaterial.
Från medeltiden?
Dock är det, får vi också veta, fullt möjligt att denna väg kommer att visa sig ha varit inte bronsålder - utan medeltida.
Arkeologerna ska nu studera gamla kartor över området, och de vägar som där återfinns. För visst kan denna stenläggning ha ingått i vägnätet kring den medeltida byn Himmelsta. Som folket för övrigt avhystes från, sedan Himmelstalunds säteri tillkommit kring mitten av 1600-talet.
- Men faktiskt så är det inte uteslutet, att vägen kan vara ända från bronsåldern. Det har hittats stensatta bronsåldersvägar i Sverige, säger Alf Ericsson.
En hel del spännande forskning, där svaren ännu är öppna, återstår alltså.
Så jobbar vi med nyheter