Filmen har helt och hållet producerats av Visualiseringscenter C. Till viss del bygger den på bilder, som Fuglesang själv tagit.
Dessa har kombinerats samman med datormodeller till att i 3D skapa en påträgande känsla av att verkligen befinna sig däruppe – inne på rymdstationen, likaväl som ute i tomma rymden.
Givetvis är det i Visualiseringsdomen, som filmen nu visas. Speakerröst är Christer Fuglesang, som på torsdagen också själv var på plats.
Flygets jubiléumHan berättade om hur detta tog sin början för tre år sedan, i samband med svenska flygets 100-årsjubiléum. Arbetet med den här produktionen inleddes dock först i höstas.
Glad denna dag var Visualiseringscenter C:s konsortiedirektör Anders Ynnerman, mannen bakom utvecklandet av visualiseringstekniken inom ramen för Campus Norrköping.
– Den här stereoproduktionen har vi kunnat göra tio gånger snabbare än man hittills har lyckats med. Det är teknikerna här, och mina forskare, som har utvecklat pixlarna som gör det här möjligt.
Bara början– På Visualiseringscenter bedriver vi både forskning och utveckling, och så producerar vi saker som når ut till allmänheten. Och detta är bara början på vårt samarbete med ESA.
Allt talar också för, att filmen kommer att kunna säljas vidare till planetarier och domteatrar. En utställning ingår här också.
Två resor, med tillsammans 26 dagar och 17 timmar i rymden, har det blivit för Christer Fuglesang. Han kunde berätta om den euforiska känslan av att befinna sig i tyngdlöst tillstånd, där begrepp som upp och ner har mist all betydelse.
Vart kan vi åka?Men givetvis fick han också frågor om, vart framtida rymdresor kan komma att ställas.
– Venus är ju mycket ogästvänlig, med flera hundra graders värme. Mars är enda planeten i solsystemet, där det kan tänkas ha funnits liv. Dit kommer människan att åka. Men innan dess blir det nog ett antal fler turer till månen.
Folkbladet: – Men på Jupiter kan väl inte finnas något för människan att göra?
– Nej, men kanske på Jupiters månar. Och kanske kommer man, om tusentals år, att kunna åka till andra solsystem och till bebodda planeter där.
Hur lång tid skulle en sådan resa ta?
– Ja-a, tusen år... eller kanske skulle det kunna gå på hundra...
Fullt realistiska är däremot resor till Mars.
– Där är frågan nog bara, vem som kommer först. USA? Ryssland? Kina?
– Eller kanske Indien, eller Brasilien. De är ju också på gång, säger Christer Fuglesang.