Reningsverket byggs om för 35 miljoner
NORRKÖPINGSlottshagens reningsverk måste till nästa höst ha minskat kväveutsläppet till högst 10 mg per liter i årsmedelvärde. Annars måste det betala fem miljoner kr i vite. För att minska kväveutsläppen byggs reningsverket ut för cirka 35 miljoner.- Som vi ser det idag ska det inte påverka taxan, säger Per Lindmark, utredningsingenjör på Sydkraft.
Slottshagens reningsverk byggs ut för att klara av att minska kväveutläppen. Per Lindmark, utredningsingenjör på Sydkraft, tycker att Sydkraft borde ha fått vänta med utbyggnaden tills kvävets roll för övergödningen klarlagts bättre. FOTO: ROBERT SVENSSON
Foto:
Folkbladet har tidigare berättat om de skärpta kraven som infördes 1999 och gäller från Norrtälje upp till den norska kusten. Slottshagens reningsverk har försökt att minska kvävehalten utan att bygga ut, men det visade sig vara omöjligt.
<b>Oenighet om effekten</b>
Från reningsverkets sida har bestämmelserna ifrågasatts. Bakgrunden är att forskare är oeniga om effekten av kvävereningen.
- Vi tycker att det är felaktigt att göra en utbyggnad innan man har bättre på fötterna. Men när vi kämpade emot kom ett föreläggande om vite, säger Per Lindmark.
- Vi ville visa tyngden i det hela och därför satte vi ett vite på det. Tiden hade gått och vi ville komma vidare, säger Göran Thunberg, byrådirektör, Länsstyrelsen.
- Länsstyrelsen har inga möjligheter att göra avkall på EU-direktivet. Det är implementerat i svensk lag och vi är satta att driva igenom det, säger Göran Thunberg.
En del forskare anser att fosforn har en avgörande roll i övergödningen av havet.
- Det finns till och med forskare som säger att om vi minskar kvävet utan att minska fosforn, så kommer blomningen av giftiga blågröna alger att öka, säger Per Lindmark.
<B>? Folkbladet: Kan reningsverket inte minska fosforhalten också, om det är bäst för miljön?</B>
- Jag tror inte att kollektivet ställer upp på att vi gör alltför stora åtgärder utan att vi får de kraven på oss, säger Per Lindmark.
<b>Kommer nå kraven</b>
Slottshagens reningsverk bedömer att det kommer att klara att minska kväveutsläppen till den 15 oktober nästa år.
Reningsverket tar emot avloppsvatten från Norrköpings centralorts 100 000 invånare. Det renade avloppsvattnet släpps ut i Motala ström och går genom Lindö Kanal ut i Bråviken.
- Vi här i Norrköping står för fem till tio procent av kväveutsläppen. Vi tar bort tre procent när vi byggt om. Men ändå kommer mycket kväve ut i Östersjön, säger Per Lindmark.
Motala ström börjar i Vättern och vatten från hela Östergötland leds ut genom Norrköping. Kväve och fosfor från jordbruk i området rinner ner i vattnet och bidrar till övergödning.
EU har börjat arbeta fram ett direktiv för att minska utsläppen i hela avrinningsområden. Detta välkomnar Per Lindmark.
- Det är svårare att åtgärda avrinningen från jordbruk jämfört med reningsverk som har ett enda stort rör som vattnet rinner ut genom. Men ska vi åtgärda miljön i Östersjön måste vi se till hela avrinningsområdet, säger Per Lindmark.
<B>Fakta/ Övergödning</B>
Övergödning innebär att marken eller vattnet får för mycket näringsämnen, som till exempel kväve och fosfor. Detta kan leda till igenväxning och försämrat siktdjup i sjöar och vattendrag. Kvävemättad mark kan leder till ökad urlakning och näringsförlust. Övergödning gynnar algblomning, som kan leda till syrebrist i haven. Syrebristen uppstår eftersom det går åt mycket syre när de stora mängderna växtplankton ska brytas ned.
Övergödning orsakas av främst av näringsläckage från åkermark, avlopp och djurhållning samt från förbränningsprocesser från trafik eller uppvärmning.
KÄLLA: Nationalencyklopedin och Länsstyrelsen i Stockholms län
Övergödning innebär att marken eller vattnet får för mycket näringsämnen, som till exempel kväve och fosfor. Detta kan leda till igenväxning och försämrat siktdjup i sjöar och vattendrag. Kvävemättad mark kan leder till ökad urlakning och näringsförlust. Övergödning gynnar algblomning, som kan leda till syrebrist i haven. Syrebristen uppstår eftersom det går åt mycket syre när de stora mängderna växtplankton ska brytas ned.
Övergödning orsakas av främst av näringsläckage från åkermark, avlopp och djurhållning samt från förbränningsprocesser från trafik eller uppvärmning.
KÄLLA: Nationalencyklopedin och Länsstyrelsen i Stockholms län
Så jobbar vi med nyheter