Som Folkbladet skrev igår inför friskolan Realgymnasiet i Norrköping ett såkallat matkort. Det innebär att eleverna i stället för att gå till en fast skolrestaurang får ett lunchkort som gäller på fem olika restauranger i staden. Närmare bestämt rör det sig om Kungs-Kebab, McDonalds, Mitropa, Café Täppan och LiU-restaurangen på Campus.
Metoden möts av kritik från Lars Stjernkvist (S), som länge stridit i skolmatsfrågan.
- Skolan måste i alla lägen ta ansvar för att ungdomar får i sig nyttig, näringsriktig och helst också lokalproducerad kost. Det borde gälla alla skolor i kommunen.
"Ställer krav"
Realgymnasiets rektor Jonas Eriksson menar att skolan tar sitt ansvar.
- Vi ställer krav och har en styrning på vad restaurangerna som vi sluter avtal med kommer att servera våra elever. Främst har det gällt två av dem. Det är viktigt för oss, annars hade vi aldrig tecknat några avtal, säger han.
Viktigt är förutom tillmötesgåendet i näringskraven också att serveringarna finns inom kort avstånd från skolan, enligt rektorn.
Lars Stjernkvist avfärdar inte allt som har med exempelvis McDonalds att göra.
- Jag äter själv på snabbmatsställen ibland, men jag skulle inte vilja äta där hela tiden.
Men istället för "Big Mac" ska ju eleverna serveras exempelvis morötter?
- Det klart att det finns grader i kvalitetsskalan men jag har svårt att se att snabbmatskedjorna lever upp till de rimliga kraven.
Inte en pengafråga
Jonas Eriksson medger att ekonomin spelar in i satsningen på matkortet, men inte att det är den avgörande faktorn.
- Vi tar ett helhetsansvar. Givetvis är det inte så att det är bättre att eleven äter vad som helst än att den inte äter alls, men vi har en styrning på vad de får möjlighet att äta och vi kommer att utvärdera det här för att se hur det går.
Rektorn poängterar också att kollegor på Realgymnasiet i Göteborg och Malmö har positiva erfarenheter av systemet.
- Det här har funnits i upp emot 15 år i storstäderna.
Det som Eriksson kallar helhetsansvar är något som ständigt ska övergripa skolans verksamhet.
- Är det så att vi märker att någon inte mår bra av det här kommer vi att göra något åt det.
Av bland annat den anledningen gäller avtalen med restaurangerna bara ett år i taget.
Grupptryck
Vaclav Casta, restaurang Mitropas ägare och kökschef, tycker att idén med matkortet är bra.
- Jag har jobbat i 14 år i köket på Marielundsgymnasiet, och även inom äldrevården, och jag vet vad ungdomarna behöver, säger han.
Vad kommer ni locka med?
- Riktig husmanskost som till exempel raggmunk och fläsk eller kalops. Man ska kunna stå sig på maten och veta att den är nyttig, vi lagar 99 procent av all mat från grunden.
Men Casta medger samtidigt en problematik.
- Det var någon mamma som sa det till mig, att grupptrycket påverkar vart man går och äter om det finns flera ställen att välja på.