Marie Morell (M), regionstyrelsens ordförande talar om en besvärlig ekonomi och besparingar som kan påverka tillgängligheten inom vissa områden.
Region Östergötland har nu beslutat att ta krafttag när det gäller hyrbemanningen inom regionens verksamheter – något som varit väldigt kostsamt i en redan ekonomiskt pressad situation. Under det första halvåret av 2023 stod hyrpersonal för sex procent av personalkostnaderna.
Redan tidigare har det uttalade målet varit att minska inhyrning av personal men den negativa riktningen har fortsatt. Enligt delårsrapporten för oktober går Region Östergötland som helhet mot ett underskott på åtminstone 1,65 miljarder kronor för 2023.
Tidigare mål har varit att kostnaderna för inhyrd personal år 2025 ska motsvara maximalt två procent av personalkostnaden. Nu har det målet skjutits fram till augusti 2024 efter ett beslut som regionstyrelsen tog den 6 december. Samtidigt är nu 1 februari 2024 startpunkten för ett totalt hyrstopp.
– Orsaken är främst ekonomin, vi har jättestora ekonomiska utmaningar. Vi ser att våra kostnader fortsätter att öka och hyrbemanning är en stor del av det, vi betalar ungefär 50 miljoner i månaden för hyrpersonal. När vi dessutom har anställningsstopp och behöver göra en massa andra saker så är det viktigt att vi också snabbar på det här arbetet, förklarar Marie Morell (M), regionstyrelsen ordförande.
– Sedan har det ju tagits ett gemensamt beslut i Sveriges kommuner och regioner (SKR) att alla regioner ska göra ett sådant här arbete och vi kände då att vi behövde gå fortare fram för att uppfylla de rekommendationerna.
Det finns de som också ser risker med en snabb utfasning av bemanningsföretag i en situation med långa vårdköer och annat, vilka risker ser ni och hur bemöter ni dessa?
– Vi har ungefär 300 tjänster som är besatta med hyrpersonal, framförallt sjuksköterskor men även läkare, framförallt i primärvården. Det är klart att ska vi minska på hyrpersonal kommer det att påverka vården, det måste vi vara ärliga med. Därför har ju tjänstemän och chefer under hösten tittat på vilka risker det kan innebära, säger Marie Morell som tillägger att skulle det behövas politiska beslut kopplat till detta kommer de under januari.
– Vi får se till att den hyrbemanning vi ändå har är på rätt ställen där de verkligen behövs. Vi har till exempel tjänster som varit väldigt svåra att besätta inom vissa professioner och då får vi välja att ta bort hyrpersonal på andra ställen.
Nu införs hyrstopp inom regionen från den 1 februari 2024. (arkivbild)
Kommer ni att försöka göra det attraktivare att arbeta för regionen i och med att hyrtjänsterna försvinner?
– Generellt kan vi säga att antalet anställda måste minska, vi har ju ett underskott inom hälso-och sjukvården som är prognostiserat till 1,1 miljard men ser tyvärr att det kommer att bli ännu mer minus. Det är därför vi har ett allmänt anställningsstopp och har satt ett mål att minska kostnaderna med sex procent, vilket motsvarar ungefär 600 miljoner kronor, förklarar Marie Morell.
– Det är klart att på nyckelpositioner där det funnits hyrpersonal där man kanske vill gå över till en fast anställning, där får vi värdera om det ska göras undantag och dispenser.
Det är alltså en balansgång mellan besparingar men att ändå ha en fungerande verksamhet?
– Vi kommer nog att behöva göra en del förändringar och kanske tillfälligt minska tillgängligheten inom vissa områden eftersom vi måste få ner kostnadsnivåerna. Vi har inte dom pengarna helt enkelt, avslutar Marie Morell.