Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Raserat bullerskydd och mer avgaser på nya Söderleden

Mycket undanskymt, i en vrå av kommunhuset Rosen, finns ett remissmaterial från Vägverket om Söderleden.
Att alls få tag i ett exemplar är, har det visat sig, inte det enklaste. Lite underligt kanske, med tanke på frågans vikt.
Nämligen: Ska Söderleden breddas med 5,5 meter för att släppa fram avsevärt fler bilar - samtidigt som man raserar de bullerskydd, som idag finns?

Fem meters breddning av Söderleden, från 11 till 16,5 meter - det betyder bland annat att de omgivande bullervallarna med deras vegetation kommer att förstöras.
FOTO: ARNE LINDH

Fem meters breddning av Söderleden, från 11 till 16,5 meter - det betyder bland annat att de omgivande bullervallarna med deras vegetation kommer att förstöras. FOTO: ARNE LINDH

Foto:

NORRKÖPING2004-03-22 06:00
Det har inte varit mycket debatt om ut- och ombyggnaden av Söderleden. Den har tyckts given, som om alla skulle överens om den. Men så är det faktiskt inte. Det finns kritik, även internt inom kommunen, som av en eller annan anledning inte verkar ha kommit fram i dagen.

Planfria korsningar
Folkbladet redovisade i tisdags Vägverkets förstudie, där remisstiden går ut nu på fredag. Det handlar om att bredda Söderleden från 11 till 16,5 meter, göra den fyrfilig samt göra alla korsningar planfria. Vägverkets ambition har varit att den aktuella sträckan, från gamla E4 till E22, ska bli en s k stadsmotorväg där man får köra i 90.
Men det finns kritiker, som bland annat pekar på trafikforskningens senare rön. Där visas att om man ökar framkomligheten för bilar på vissa sträckor, så ökar man därmed också biltrafiken inte bara där - utan över hela staden. Men det är ju just det, som man enligt alla antagna mål (nationella, regionala, lokala) inte ska göra. Bilismen är ju också vår i särklass värsta miljöförstörare.

Varför detta?
Utbyggnaden av den här delen av Söderleden, idag en fortsättning på E22 genom Norrköping, är ett samarbete mellan Norrköpings kommun och Vägverket. Ett avtal har skrivits under. Men varför vill då kommunen satsa en massa av sina knappa pengar på att öka biltrafiken?
Svaret, som framförts i flera års tid nu, är att man på det viset kan avlasta innerstaden och framför allt Kungsgatan. Den springande punkten blir då, om detta verkligen stämmer.
Ett äldre trafiktänkande menade, att så är fallet. Biltrafiken är, sade man då, som vatten i ett rörsystem. Öppnar man nya vägar så fördelar sig trafiken över systemet.
Men enligt senare års trafikforskning beter sig biltrafik inte alls som vattenflöden i rör, utan snarare då som gas. Ju fler vägar som öppnas, desto mer fylls hela systemet igen. Ökad framkomlighet ger, helt enkelt, mer bilism.

Bara tillfälligt
Den överhängande risken är, att man med utbyggnad av Söderleden bara får en tillfällig avlastning i innerstaden. Men att det snart är fullt där igen, liksom på den utbyggda Söderleden.
Bilinnehavaren kan ju hela tiden välja mellan att ta bilen eller att låta den stå. Är det då mycket gynnsamt att använda bilen så hjälper det, visar forskning, inte stort hur mycket man än förbättrar kollektivtrafiken. Det blir bil ändå. Ska man begränsa bilismen måste man försvåra för den, inte underlätta.
I förstudien skriver Vägverket, att kapacitetstaket för Söderleden "snart är nått".
Men detta är, kan det då invändas, enbart under förutsättning att trafiken tillåts öka ända dithän. Och uppgiften för trafikpolitiken, påpekar kritikerna, är ju tvärtom att se till att det där kapacitetstaket aldrig nås. I så fall behöver Söderleden heller inte breddas, med de över fem meter som det alltså rör sig om.

Rondeller behövs
Däremot finns behov av rondeller, för att minska köerna och därmed utsläppen. Rondeller är oerhört mycket mindre markkrävande än de planskilda korsningar, som man nu laborerar med - och som i sin tur hänger samman med de motorvägsidéer, som Vägverket haft.
En orsak, enligt förstudien, till att biltrafiken på den aktuella delen av Söderleden kommer att öka är kommunens ambitioner att bli ett transportcentrum. Men det resonemanget håller inte, säger kritikerna.
De tilltänkta områdena, som Händelö och Herstaberg, ska ju nås via den Norr-Österleden (som ska förbinda E22 och E4 via Händelö) som kommunen vill ha. Det är där, som den tunga trafiken kommer att gå. Här sägs i förstudien vagt att den utbyggda Söderledens "funktion behövs även med en ny sträckning av E22". Men det förblir ett påstående, som aldrig motiveras.
I förstudien nämns miljökonsekvenserna. Därvid framgår, att de miljöproblem som utbyggnaden i sig själv skapar inte på minsta vis är lösta.

Vallar raseras
Redan idag finns platser längs Söderleden, där gällande riktvärden för buller överskrids för de boende. Med breddning, fyra filer och planskildhet kommer trafiken att öka. Det sker då samtidigt som själva breddningen raserar en stor del av de bullervallar som idag finns, och där också skyddande vegetation växt upp.
Således fler bilar - men sämre skydd mot buller och avgaser än idag. Här gör förstudien inte mer än noterar problem som måste "beaktas", säger att åtgärder "bör studeras" och att man måste införa "andra bullerskyddsåtgärder".

Rondeller duger?
Det sägs också kunna bli nödvändigt att "hastigheten begränsas" till 70 km/tim (dvs bibehålls som idag). Men då behövs ju heller inte, påpekas det från mer kritiska håll, de väldiga planskilda korsningarna med sina utrymmeskrävande avfartsramper. Då duger det gott och väl med rondeller.
Kort sagt så finns det en del att diskutera kring den lilla broschyr, som nu fram till fredag vegeterar i en anspråkslös vrå av kommunhuset.
En mycket stor ombyggnad av Söderleden rör det sig ju om, för flera hundra miljoner. Och med konsekvenser, som kanske inte ens de ansvariga riktigt har kontroll över.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!