Rädslan för fågelinfluensan växer - smittskyddsläkare tonar ner riskerna

Människor har börjat hamstra anti-virusmedicin i panik. Rädslan för fågelinfluensan sprider sig.
Samtidigt planerar myndigheterna för hur man ska ta hand om alla sjuka och döda som man vet blir resultatet när en världsomfattande epidemi bryter ut.

NORRKÖPING2005-02-16 06:00
Bengt Normann, smittskyddsläkare i Östergötland, vill tona ner riskerna med fågelinfluensan.
- Man behöver inte vara speciellt rädd, säger han.
Än så länge har alla som smittats av fågelinfluensa varit i direktkontakt med sjuka hönsfåglar. Ingen har blivit smittad av en annan människa.

Inget akut hot
- Just nu finns inget akut hot, säger Bengt Normann. Men rent teoretiskt finns risken att viruset kan muteras och börja spridas från människa till människa med bibehållen aggressivitet. De som har blir sjuka i fågelinfluensa blir väldigt sjuka och dödligheten är mycket stor.
Det är den här utvecklingen forskarna fruktar och därför arbetar man för att försöka få fram ett vaccin.
- Problemet är att man inte vet hur viruset kommer att se ut innan de första människorna börjar sprida det vidare, säger Bengt Normann. Därför är det svårt att ta fram ett vaccin.

Kostar skjortan
I dag finns det några olika anti-virusmediciner, bland annat Tamiflu, som lindrar symptomen vid all slags influensa. Det är den medicinen som folk nu hamstrar. Medicinen är receptbelagd och måste tas direkt när de första symptomen kommer.
- Jag förstår inte vitsen med att hamstra, säger Bengt Normann. Det går inte att snaska den medicinen en hel säsong. Dels kostar den skjortan, dels blir resultatet en resistensutveckling. Dessutom har den kort hållbarhet. Och alla ska inte äta den. Om mina bästa vänner bad mig skriva ut den skulle jag säga nej.
När Socialstyrelsen i går presenterade sin plan inför en världsomfattande epidemi, en så kallad pandemi, är det inte i första hand fågelinfluensan man tänker på. Däremot vet man att det kommer att komma en helt ny typ av influensa med hög dödlighet.
- Förr eller senare kommer det en ny epidemi i stil med "Spanska sjukan" eller "Asiaten", säger Bengt Normann. Det enda vi säkert kan säga är att den inte verkar komma den här säsongen. Själv tror jag att den kommer när som helst under de närmaste åren.
Vid stora pandemier kan upp till 30 procent av befolkningen insjukna. Socialstyrelsen räknar med 100 dödsfall per 100 000 invånare.
När epidemin bryter ut tar det mellan två och sex månader att ta fram ett vaccin. I början kommer det att vara svårt att få tillgång till vaccinet. Sverige saknar tillverkning av influensavaccin och är helt beroende av import.
Därför rekommenderar Socialstyrelsen att viktiga nyckelpersoner i landet prioriteras. Personer som håller Sverige igång ska få anti-virusmedicin och vaccineras först.
Sopåkare, sjukvårdspersonal, poliser, begravningsentreprenörer, chaufförer, brandmän, militärer, anställda som sköter el- och vattenförsörjning är de grupper som ska komma först. Tillsammans med regeringen, riksdagsledamöter och lokala toppolitiker.

Slår tufft
- När epidemin bryter ut kommer den att slå tufft, säger Bengt Normann. I vanliga fall är det riskgrupperna, gamla och sjuka, som prioriteras. Men här måste man ha en annan syn. Allt beror också på hur mycket medicin och vaccin man får tillgång till. Har man 10 000 doser måste man prioritera hårt. Har man 100 000 doser glider några fler med. Och har man 500 000 doser kanske riskgrupperna och ytterligare några kommer med på listan.
Än så länge är det bara den vanliga influensan som härjar. De första fallen har dykt upp i Östergötland.
- Även den kan ställa till problem, säger Bengt Normann. Varje år dör folk i komplikationer efter influensan.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om