Den sjätte december 2012 rånades Guldfynds butik på Koppargatan. Vid tillfället stals smycken av ett värde närmare en halv miljon kronor. Den ensamma rånaren slog sönder inredningen med en yxa och hotade personalen med ett pistolliknande föremål. Två män, 34 och 30 år, greps och dömdes senare, den ena för att ha utfört rånet och den andra för medhjälp. Båda männen friades senare av Göta hovrätt.
Den rådman som dömde i ärendet i Norrköpings tingsrätt ska nu utredas för tjänstefel av JO. Tingsrätten dömde den 34-årige mannen för att han, om han inte varit rånaren, ska ha kört flyktbilen från platsen. Det fanns dock inget påstående i gärningsbeskrivningen om att mannen skulle ha kört flyktbilen. I stämningsansökan stod det tydligt att mannen var misstänkt för att, beväpnad med pistol och yxa, ha rånat butiken. Enligt hovrätten kan mannen inte dömas för något annat än det åklagaren har angett att han borde fällas för. På grund av detta misstänks nu den ansvarige rådmannen för att ha begått tjänstefel.
34-åringen frikändes av hovrätten eftersom det inte gick att bevisa att han ska ha genomfört brottet. Bland annat saknades teknisk bevisning. Bevisningen mot mannen grundar sig huvudsakligen på uppgifter som den 30-årige mannen misstänkt för medhjälp har lämnat. Hovrätten ansåg att det mot denna bakgrund inte gick att bevisa att 34-åringen var den person som rånade butiken.
Även den 30-årige mannen frikändes i hovrätten. Detta eftersom det krävs att mannen ska ha haft för avsikt att utföra ett brott för att kunna dömas för medhjälp. Enligt Hovrätten saknas det bevis för detta då 30-åringen själv säger att han inte var medveten om att de personer han befann sig med skulle begå ett brott. Hovrätten uppger att det inte med säkerhet går att bevisa att mannen medvetet har hjälpt gärningsmännen, trots att det finns omständigheter som pekar på det. Vittnen har uppgett att mannen i fråga är "osedvanligt godtrogen, tjänstvillig och konflikträdd". Bland annat detta ger, enligt hovrätten, stöd för teorin om att mannen ska ha blivit utnyttjad av de övriga i gruppen.
Den berörde rådmannen står dock fast vid domen:
– Jag är av uppfattningen att jag har gjort en riktig bedömning. Jag och nämnden har dömt personen för att begå det påtalade rånet, det är vår bedömning och den står jag fast vid fortfarande. Vi får se vad den fortsatta utredningen visar.